Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kriser, tillbud

  • Modellen för att beräkna mängden mat i livsmedelssystemet är baserad på data från den officiella konsumtionsstatistiken som Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån tar fram. Foto: Jens Lindström, Scandinav bildbyrå

    Så kan vi mäta mängden mat i livsmedelssystemet

    Jordbruksverket har tagit fram en modell för att beräkna mängden mat i det svenska livsmedelssystemet. Framtagandet av modellen ingår i uppdraget om uppbyggnad av livsmedelsberedskap som Jordbruksverket redovisat till regeringen.

  • Genrebild, spannmålsfält. Foto: Scandinav bildbyrå.

    Spannmål viktigt för att säkra mat vid kris och krig

    Den svenska spannmålsproduktionen kan vara ett sätt att säkra mat för Sveriges befolkning i händelse av krig eller annan kris. Det visar den utredning som Jordbruksverket idag har lämnat till regeringen tillsammans med ett antal andra utredningar inom området livsmedelsberedskap och civilt försvar.

  • Med rätt förutsättningar kan livsmedelsföretag hantera svåra störningar vid kris och krig

    En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.

  • "Ett viktigt beslut", säger generaldirektör Christina Nordin om att alla tillsvidareanställda medarbetare vid Jordbruksverkets ska krigsplaceras. Foto: Jordbruksverket

    Jordbruksverket krigsplacerar alla tillsvidareanställda medarbetare

    Jordbruksverket arbetar för att Sverige ska ha en robust livsmedelsproduktion – såväl i fredstid som vid krig och kris. Som ett led i att säkerställa att myndigheten kan leva upp till det ansvaret, väljer Jordbruksverket nu att krigsplacera alla tillsvidareanställda medarbetare. Beslutet möjliggör att verksamheten kan fortsätta bedrivas även om regeringen sätter landet i så kallad höjd beredskap.

  • Äkta Gränna polkagrisar har fått  Skyddad geografisk beteckning och ska tillverkas enligt beslutade bestämmelser och inom området Gränna socken i nordvästra delen av Småland. Foto: Malena Bathurst.

    Gränna Polkagrisar får skyddad geografisk beteckning

    Äkta Gränna polkagrisar nu har fått en skyddad EU-beteckning. Traditionen att baka polkagrisar i Gränna kan spåras tillbaka till 1859 och polkagrisbagarna för över kunskapen om den hantverksmässiga tillverkningen genom att lära upp nya bagare. Den registreras därmed med Skyddad geografisk beteckning och ska tillverkas enligt beslutade bestämmelser och inom området Gränna socken i nordvästra delen

  • Efterfrågan har ökat så mycket att det på flera håll råder brist på vildsvinskött. Foto: Karin Schaefer.

    Efterfrågan på vildsvinskött ökar

    Under de senaste två åren har Jordbruksverket satsat på viltprojekt med målet att nå ut med vildsvinskött till konsumenterna. Nu ökar efterfrågan, vilket bidrar till att vi på sikt ska kunna hålla vildsvinsstammen på en nivå som är acceptabel och i balans.

  • Syftet med undantaget är att hjälpa människor som flyr med sina egna sällskapsdjur. Det gäller däremot inte vid införsel av katter och hundar som samlats in vid räddningsinsatser, eller sändningar med adoptionshundar. Foto: Anne Dillner, Scandinav.

    Smittskydd och humanitet i fokus när vi hanterar djur från Ukraina

    Många människor flyr nu från krigets Ukraina. Jordbruksverket rustar för att personer som har med sig sällskapsdjur till Sverige ska kunna ha kvar sina djur samtidigt som hanteringen blir säker för människor och djur. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket bland annat upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur.

  • Torkdrabbad spannmålsodling i Västergötland. Foto: Agneta Gustavsson

    Nationellt krisstöd, dispenser och undantag ska mildra effekterna av torkan

    Efter tre månader med ovanligt varmt och regnfattigt väder står jordbruket inför stora utmaningar. Jordbruksverket följer utvecklingen för att kunna hitta lösningar som mildrar effekterna av torkan. 30 juli presenterade regeringen ett krispaket på 1,2 miljarder. Syftet är att stärka likviditeten i lantbruket och minska risken för utslaktning av djur. Krisstödet ska betalas ut av Jordbruksverket.