35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
För att kunna öka Sveriges livsmedelsproduktion samtidigt som vi skyddar våra sjöar och vattendrag, är det viktigt att reglerna för spridning av gödsel och växtskyddsmedel följs. Från februari 2025 till och med oktober 2025 kommer flera kommuner att delta i ett tillsynsprojekt om tillsyn i fält som Jordbruksverket driver.
Jordbruksverket har beslutat om en särskild satsning på stöd till täckdikning. Länsstyrelserna, som hanterar det aktuella stödet får nu drygt 321 miljoner kronor extra. Alla lantbrukare kan söka stödet. Ny statistik visar att jordbrukare bedömer att ca 40 procent av marken inte är nog dränerad. Genom att öronmärka medel för täckdikning ökar möjligheten att få stöd för denna investering.
För att markernas natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas är det viktigt att de sköts med bete eller slåtter. Länsstyrelserna inventerar landets värdefulla marker i ängs- och betesmarksinventeringen, som samordnas av Jordbruksverket.
Hjälmargös har nu fått EU:s skyddade ursprungsbeteckning. Hjälmaren kännetecknas av lågt vattendjup, hög temperatur och högt näringsinnehåll. Alla dessa faktorer är gynnsamma och ger de unika egenskaper som kännetecknar Hjälmargös. Fiskköttet har en mild nötighet och smak av kantarell. Märkningen syftar till att stärka landsbygdens ekonomi genom att bevara kunskap och produktion på platsen,
Den 1 oktober 2024 införs krav på användning av ljudskrämmare, så kallade pingers, vid garnfiske längs den svenska sydkusten. Syftet är att skydda Östersjötumlaren från att fastna i fiskeredskap. Nu kan yrkesfiskare söka stöd för att utrusta sina garn med pingers.
Växtskadegörare orsakar upp till 40 procent av de totala förlusterna av livsmedelsgrödor globalt och till ett värde av 2 300 miljarder kronor – årligen! Jordbruksverket genomför nu en gemensam kampanj tillsammans med 22 EU-länder för att stoppa växtskadegörare från att spridas.
Preliminärt finns det 2 981 800 hektar jordbruksmark i år. Störst andel, 2 526 300 hektar, är åkermark och resterande areal, 455 600 hektar är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023.
Nu går det söka stöd för att stärka det svenska vattenbrukets förmåga att upptäcka olika risker i tid. Samtidigt öppnas även möjligheten att få stöd för att kartlägga data för innehåll av dioxin i pelagisk fisk i Östersjön. Sammanlagt utlyser Jordbruksverket 26 miljoner kronor.
Jordbruksverket beviljar 70 miljoner kronor till Agronod för att bygga en nationell dataplattform för effektiv och säker delning av lantbruksdata. Syftet är att skapa nyttor för primärproduktionen, lantbrukets utveckling och klimatomställning. Dataplattformen ska underlätta beslutsfattande, minska administrativ börda och främja innovation.
Beräkningsprogrammet Vera har en ny funktion som bland annat kan hjälpa lantbrukaren att uppfylla kraven för miljöersättningen Precisionsjordbruk planering. Det går nu att hämta data direkt från sin inlämnade ansökan i SAM internet till underlag för gödslingsplaner och fältbalanser. Programmet är kostnadsfritt och kan laddas ned från Greppa Näringens webbplats greppa.nu.
Antalet djur på svenska jordbruksföretag har minskat det senaste året, frånsett slaktkycklingar som ökat i antal under flera år. Det visar resultaten från undersökningen av strukturen i jordbruket som Jordbruksverket genomförde under 2023. Medan får- och nötkreatursföretagen följer ungefär samma fördelning över landet vad gäller djurantal så är koncentrationen av antalet grisar stor i Skåne.
Jordbruksverket kommer att genomföra ett tillsynsprojekt om växtnäring i jordbruket där fokus ligger på lagring av stallgödsel och att reglerna för gödselspridning följs. Projektet pågår från november 2023 till augusti 2024 och syftar till att minska risken för övergödning av sjöar och vattendrag.
Risken för spridning av fågelinfluensa ökar när vilda fåglar rör sig till nya områden. Det är viktigt att skydda tamfåglar från kontakt med vilda fåglar och ha goda smittskyddsrutiner.
Grebbestadostron får skyddad ursprungsbeteckning i EU. Grebbestadostron är nu det skyddade varumärket för det europeiska ostronet Ostrea edulis som lever fritt i Grebbestads norra och södra skärgårdar. För att få saluföras som Grebbestadostron ska ostronet antingen ha handplockats av dykare eller fiskats av fiskare utrustade med håv, vattenkikare och vadarbyxor.
Jordbruksverket utlyser 6,5 miljoner kronor till tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt, FOU-projekt, inom jordbruks- och trädgårdsnäringen för miljöförbättrande åtgärder. Vi utlyser även drygt en miljon till nya ettåriga FOU-projekt inom ekologisk produktion. Forskare eller rådgivare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, organisationer eller företag kan söka.
Sveriges förslag till havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram 2021–2027 är godkänt av Europeiska kommissionen. Det är en viktig milstolpe för det nya programmet, som omfattar drygt 2 miljarder kronor. Programmet ska bidra till utvecklingen av konkurrenskraftiga och innovativa företag som producerar sjömat med utgångspunkt i en hållbar förvaltning av våra naturresurser.
2019 analyserade Jordbruksverket vilka konsekvenser ett glyfosatförbud skulle få för svensk växtodling. Utredningen pekade bland annat på en risk för ett ökat växtnäringsläckage, då behovet av markbearbetning för att bekämpa ogräs skulle öka. Nu har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gjort en fördjupad analys som bekräftar detta.
I samband med den nya perioden för EU:s gemensamma politik för jordbruk och den gemensamma fiskeripolitiken vill vi stärka utvecklingen av nya innovationer. Jordbruksverket har under de senaste åren betalat ut medel till innovationsprojekt inom jordbruks- trädgårds- och rennäringen. I kommande period 2023 – 2027 kommer vi även att utlysa medel för innovationsprojekt inom fiske och vattenbruk.
S