35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
Förordningen om restaurering av natur började gälla i augusti 2024. Ett omfattande arbete är nu i gång för att ta fram en nationell plan för restaureringen. Arbetet leds av Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvarar för de naturtyper som hör till jordbrukets ekosystem. Arbetet berör många och möjligheten till delaktighet är avgörande för att planen ska accepteras och fungera i praktiken.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 19 procent större än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.
Arealen av höstsådd spannmål och oljeväxter har ökat med 13 procent jämfört med 2023, uppgår till 644 000 hektar. Höstvete dominerar. Förbättrade väderförhållanden har gynnat sådden, medan ekologisk sådd ligger på nivå med förra året.
Jordbruksverket har beslutat om en särskild satsning på stöd till täckdikning. Länsstyrelserna, som hanterar det aktuella stödet får nu drygt 321 miljoner kronor extra. Alla lantbrukare kan söka stödet. Ny statistik visar att jordbrukare bedömer att ca 40 procent av marken inte är nog dränerad. Genom att öronmärka medel för täckdikning ökar möjligheten att få stöd för denna investering.
Mörk ringröta har konstaterats i ett parti med utsädespotatis. Växtsjukdomen orsakas av en bakterie som är en karantänskadegörare och som kan ge stora skador i potatis- och tomatodlingar. Angripen potatis är inte farlig att äta, men blir oaptitlig när symptomen börjar framträda. Det viktigaste är att potatisen inte används som utsäde och sprider sjukdomen vidare.
Jordbruksverkets undersökning visar att cirka 5 procent av jordbruksmarken skulle kunna vattnas med den utrustning och vattentillgång som företagen har. 2023 bevattnades cirka 2,7 procent av jordbruksmarken. När jordbrukarna får bedöma hur mycket av deras mark som är tillfredsställande dränerad så blir resultatet 60 procent. 40 procent av marken är alltså inte tillfredsställande dränerad.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 18 procent högre än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
För att markernas natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas är det viktigt att de sköts med bete eller slåtter. Länsstyrelserna inventerar landets värdefulla marker i ängs- och betesmarksinventeringen, som samordnas av Jordbruksverket.
Du som är journalist är välkommen till årets FOU-dagar den 7–8 november i Uppsala om den forskning och utveckling som sker inom ekologisk produktion. Du kan också delta digitalt. Årets tema är: Hur får vi snurr på kretsloppen?
Potatiskräfta har konstaterats i matpotatis hos en producent i Skåne. Det är det första nya fallet på sju år. Potatiskräfta är en svamp som kan ge stora skador i potatisodlingar. Det aktuella partiet, som består av 200 ton matpotatis, har levererats till en anläggning för lagring och sortering. Företaget, där potatisen finns, vidtar nu åtgärder för att förhindra att svampen sprids vidare.
Ett nytt fall av rotgallnematoder misstänks ha drabbat ett potatisfält på en försöksgård utanför Kristianstad. Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare som leder till stora, negativa konsekvenser för de potatisodlare vars grödor drabbas. Nematoderna, som är mycket små rundmaskar, orsakar skador på rötter och knölar.
I produktionsområde Götalands södra slättbygder finns det högsta arrendepriset på åkermark. Under 2022 var genomsnittet 4 245 kronor per hektar. Götalands södra slättbygder inkluderar de bästa åkermarkerna i Hallands och Skåne län. Genomsnittspriset på åkermark för riket var betydligt lägre, 1 901 kronor per hektar.
Honungsbin producerar ett viktigt livsmedel och är betydelsefulla pollinatörer av grödor och vilda växter. Samtidigt konkurrerar de i många fall med vilda bin om föda. Risken för negativ konkurrens är dock mindre i Sverige än i de flesta andra europeiska länder enligt Jordbruksverket, som nu ger ut en vägledning till biodlare med tips och råd om hur riskerna kan minskas ytterligare.
Jordbruksverket utlyser 6,5 miljoner kronor till tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt, FOU-projekt, inom jordbruks- och trädgårdsnäringen för miljöförbättrande åtgärder. Vi utlyser även drygt en miljon till nya ettåriga FOU-projekt inom ekologisk produktion. Forskare eller rådgivare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, organisationer eller företag kan söka.
Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare som leder till stora, negativa konsekvenser för de potatisodlare vars grödor drabbats. Nu har ett nytt fall av rotgallnematoderna upptäckts efter jordprovtagning i ett fält i Västergötland i samband med en planerad utsädesodling.
För landet som helhet ökade skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna med mellan 36 och 46 procent jämfört med förra årets låga nivåer. Kalmar län drabbades dock av svår torka även i år, det visar den regionala skördestatistiken för 2022.