Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Tung arbetsbörda med individuella utvecklingsplaner i skolan

Åsa Hirsh vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har i en ny avhandling identifierat tre stora dilemman i arbetet med individuella utvecklingsplaner i skolan.

Sedan 2006 har svenska lärare arbetat med individuella utvecklingsplaner (IUP). De första åren var planerna enbart framåtsyftande och skulle ge eleverna mål och strategier för fortsatt lärande. 2008 kom en ny reform som innebar att planerna även skulle innehålla skriftliga omdömen i skolans alla ämnen. Arbetsbördan för svenska lärare ökade i och med detta markant.

Åsa Hirsh har identifierat tre dilemman i arbetet med IUP där det gäller för lärarna att hitta en balans. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

Det finns lärare som lyckats väldigt bra med att hitta den här balansen, medan andra håller på att arbeta ihjäl sig för att uppfylla alla de krav som ställs på dem, säger Åsa Hirsh.

Hon har studerat IUP genom en stor mängd insamlade dokument och intervjuer med lärare på grundskolans alla stadier. Resultatet av hennes forskning visar att IUP är ett mångfacetterat fenomen som inte kan beskrivas i termer av bra eller dåligt.

IUP har till viss del inneburit en helt orimlig arbetsbörda för lärare, men den beskrivs av lärare i många fall också som något som utvecklar både dem själva och eleverna, säger Åsa Hirsh.

Andra resultat som framkommit i undersökningen är att det finns skillnader i vilken typ av mål som ges till pojkar respektive flickor. Pojkarna får i betydligt högre utsträckning mål som handlar om beteendemönster, attityd och inställning till skolarbete. Flickor får i viss mån också den typen av mål, men då handlar det ofta om att de är för blyga, för tysta och inte vågar ta för sig.

Det finns också stora variationer i hur lärarna arbetar rent praktiskt med utvecklingsplanerna och hur de uppfattar syftet.

Fredagen den 29 november2013 med start kl. 13.15 försvarar Åsa Hirsh sin doktorsavhandling i pedagogik:”The Individual Development Plan as Tool and Practice in Swedish compulsory school”

Åsa Hirsh är utbildad grundskollärare. Hon har undervisat i grundskolans senare år och har även arbetat som utvecklingsledare med särskilt fokus på bedömningsfrågor. Sedan 2009 är hon doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Doktorsavhandlingen framläggs till offentlig granskning fredagen den 29 november 2013 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Disputationen är öppen för alla. – Välkommen att närvara!

För ytterligare information, välkommen att kontakta:

Åsa Hirsh, asa.hirsh@hlk.hj.se

Tfn 070-780 16 69 eller 036-10 14 43


Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 4.500 studenter, cirka 135 anställda och omsätter 182 mkr (2012).

Kontakter

Presstjänst

Presskontakt Presstjänst, övergripande 073- 910 17 53
Sophie Liljefall

Sophie Liljefall

Presskontakt Kommunikatör, pressansvarig Press +46 36-10 1816, 073/9100865

Ett lärosäte med en genomgående internationell profil

Jönköping University (JU) är en stiftelsehögskola med tydligt profilerad verksamhet som präglas av entreprenörsanda, internationalisering och samverkan med näringsliv och samhälle. Utbildning och forskning bedrivs inom de fyra fackhögskolorna Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan samt utbildning inom Jönköping University Enterprise. JU har cirka 12 000 registrerade studenter, 800 anställda och omsätter 1 000 mnkr.

Jönköping University
Box 1026
551 11 Jönköping
Sverige
Besök våra andra nyhetsrum