En ny avhandling visar att ambulanspersonal har god hälsa trots riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, som högt BMI och blodtryck. Arbetet är fysiskt och psykosocialt krävande, med behov av hälsokontroller och anpassad arbetsmiljö för att förbättra arbetsvillkoren.
Ett forskningsprojekt vid Jönköping University undersöker musikmetoden Music in Mind och dess effekt på livskvaliteten för personer med demens. Genom improviserat musikskapande skapas meningsfulla stunder, vilket kan minska stigma och öka medvetenheten om demens i samhället.
Antalet personer som drabbats av krigsskador i Ukraina är stort och detta har gjort att behovet av ortopedingenjörer i landet ökat. Hälsohögskolan (HHJ) vid Jönköping University (JU) har fått 2,7 miljoner kronor av Svenska institutet (SI) för att utbilda personal i Ukraina inom ortopedteknik.
Ett forskningsprojekt lett av professor Tina Olsson vid Hälsohögskolan, Jönköping University, ska undersöka hur skolmiljön påverkar elevers hälsa och framtida livschanser. Finansierat av Forte, syftar det till att förbättra skolklimat och prestationer genom att identifiera risker och skyddsfaktorer. Studier startar december 2024.
Forskningsresultat från Jönköping University visar att inkluderande ledarskap är avgörande för att hantera kulturell mångfald inom vården. Ett aktivt ledarskap skapar en trygg arbetsmiljö, minskar konflikter och förbättrar både samarbetet och patientsäkerheten.
En ny studie visar att ungdomar i Jönköping tillbringar överdriven tid framför skärmar, vilket kopplas till hälsoproblem som sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. 88 procent överskrider rekommenderad skärmtid. Samarbete mellan hem, skola och vård behövs för att hantera detta.
En ny avhandling vid Hälsohögskolan på Jönköping University visar att många barn som far allvarligt illa inte kommer till den sociala barnvårdens kännedom. Trots att Sverige och många andra länder har åtagit sig att skydda barn genom Barnkonventionen, visar forskningen att systemet har stora brister.
Från HT 2024 kommer Engelbrektskolan i Borås att skjuta upp skolstarten för elever i ÅK 8 och 9 till klockan 09.00, en timme senare än vanligt. Detta initiativ, som kommer att pågå under hela läsåret, följs av sömnforskaren Malin Jakobsson på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Syftet är att undersöka hur en senare skolstart påverkar elevers sömn, psykiska hälsa och skolprestationer.
Under våren har ett tiotal personer som är 65 år eller äldre deltagit i en studiecirkel vid Senioruniversitetet i Jönköping. Syftet är att bidra till forskningsprojektet HEAT med äldre personers uppfattningar om platser som de söker sig till respektive undviker vid varmare klimat.
Nu ska forskningen göras mer tillgänglig för socialförvaltningen i Jönköpings kommun. Forskare från Hälsohögskolan vid Jönköping University och Lunds universitet har tillsamman med Jönköpings kommun startat projektet ”Mot ett Socialförvaltingsuniversitet – samverkan mellan praktik och akademi”. Det övergripande målet är att förbättra medborgares livsvillkor.
Forskning från Hälsohögskolan vid Jönköping University visar att gemenskap är viktig för protesanvändare. Genom att vara en del av en likasinnad gemenskap kan de få stöd och inspiration. Tillgången till korrekt information om proteser och smidig tillgång till service är också avgörande för deras livskvalitet.
En ny doktorsavhandling från Hälsohögskolan vid Jönköping University undersöker riktade hälsosamtal och hur fysisk aktivitet och socioekonomi påverkar hälsan. Resultatet visar bland annat att det behövs mer kunskap om relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa för olika socioekonomiska grupper.
Hälsohögskolan vid Jönköping University är ett av få lärosäten i Sverige som nu erbjuder magisterutbildningar inom biomedicinsk laboratorievetenskap med de specifika inriktningarna klinisk fysiologi och laboratoriemedicin. Det tredje programmet som startar upp är ett magisterprogram i radiografi som har en unik profil med inriktning mot diagnostisk bildgranskning.
Från höstterminen 2024 går det återigen att studera sjuksköterskeprogrammet med studieorter Värnamo och Eksjö. Det råder stor brist på sjuksköterskor i Jönköpings läns södra och östra delar. I samverkan med Region Jönköpings län (RJL), Kommunal utveckling, Värnamo kommun och Eksjö kommun gör Hälsohögskolan vid Jönköping University (JU) en större satsning så att fler kan utbilda sig till yrket
Att åldras kan ha sina utmaningar med försämrad syn och hörsel samt värk i kroppen. För att få en bättre inblick i hur det är att vara äldre får studenter på Hälsohögskolan vid Jönköping University som läser specialistsjuksköterskeutbildningen till distriktsköterska använda sig av en äldredräkt. Detta för att öka förståelsen och förbättra bemötandet till de äldre som är i behov av vård.
Sjuksköterskeprogrammet vid Hälsohögskolan, Jönköping University (JU) har flest studenter som studerar utomlands och ligger därmed i topp jämfört med andra sjuksköterskeprogram i Sverige, visar statistik från Universitets- och högskolerådet (UHR). Det är få studenter vid professionsutbildningar som väljer att göra utlandsstudier, men på Hälsohögskolan arbetas det aktivt med frågan.
Mian Lodalen, författare och journalist, och José Lobo, Associate Clinical Professor vid Arizona State University, har utsetts till hedersdoktorer vid Jönköping University. Lodalen har engagerat sig i bland annat feminism och hbtqi+-frågor och har skrivit flera romaner och krönikor. Lobo har bidragit till förståelsen av stadsutveckling och hållbarhet.
Äldre personer med polyfarmaci (många förskrivna läkemedel) löper en ökad risk att skadas av mediciner, vilket är en global patientsäkerhetsutmaning. Skador kan uppstå i alla stadier av läkemedelsanvändningen och kan orsaka sjukhusinläggning, ytterligare resursutnyttjande och lägre patientnöjdhet. Äldre personers deltagande i sin egen vård kan öka patientsäkerheten.
Personer med psykisk ohälsa eller långvarig smärta som deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra mår bättre. Det visar en studie av Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University (JU). Hon har studerat effekten av kulturunderstödd rehabilitering, även kallat Kultur på recept (KUR).
Allt fler människor i olika åldrar och bakgrunder är positiva till digitala vårdtjänster och använder sådana mer än tidigare. Patienter som bor utanför storstäderna är mindre nöjda med vården och det stora antalet hyrläkare – det upplevs påverka negativt på kontinuiteten. Det och mycket annat visar en rapport som gjorts av forskare på Hälsohögskolan vid Jönköping University.