Stor förhoppning till sökhundar på Kiviks Musteri

Sedan ett år tillbaka pågår ett projekt i ett samarbete med hundföretaget Byrackaforever AB, Sveriges Lantbruks Universitet, Äppelriket, och Kiviks Musteri. Projektet är finansierat av Leader[1] och Jordbruksverket och syftet med projektet är att se om specialsökhundar kan hjälpa till att upptäcka den förödande och utbredda sjukdomen fruktträdskräfta som hotar äppelodlingar såväl i Sverige som andra länder.

Fruktträdskräfta utgör ett stort problem i svenska äppelodlingar. Det är en svamp vars påverkan påminner om cancer hos människan. Kräftan angriper trädet, och till en början går den att skära bort om man upptäcker den i tid, men när den väl kommer in i trädets ledningsbana smittar den hela trädet. Den påverkar även möjligheten att lagra äpplena efter skörd, då de ruttnar inifrån. Fruktträdskräfta sprids både via luft och regnstänk, så ett smittat träd i en odling har stor negativ påverkan på träd runtomkring.

- När ett träd i vår odling väl börjar ge frukt har det gått ca 7 år. Det tar tre år för det att växa upp på plantskola och tre år till efter plantering innan det går att skörda äpplen på det. Under dessa år har vi hunnit lägga ner mycket arbete och pengar på trädet. Om vi skulle kunna veta redan innan vi planterar trädet att det är smittat, skulle det bli en enorm lönsamhetspåverkan och minskad risk för fler smittade träd i odlingen, förklarar Jan Flemming Jensen, Odlingschef på Kiviks Musteri.

Vid uppstarten i början på 2023 var förväntan stor på projektet och hundarnas viktiga uppgift. Ett framgångsrikt resultat skulle gynna såväl äppelnäringen i världen som hundföretag där fler människor skulle kunna livnära sig på att tillsammans med sina specialsökhundar, leta igenom redan planterade träd och nyframtagna träd som importerats, i jakt på fruktträdskräfta.

Nu, ett år och halvvägs in i projektet upplever Marie Koenen, projektledare för att det varit betydligt svårare än de trott från början. I projektet ingår 8 hundförare. Hundarna är mellan 2-8 år gamla och är av olika raser såsom schäfer, border collie och beagle och alla är sökhundar sedan tidigare. Under året som gått har ekipagen lagt 176 timmar fördelat på 22 tillfällen och därtill haft mycket hemmaträning. Gruppen har också digitala möten där de analyserar filmer från söktillfällena och då specifikt hundarnas frekvens på nosandet i olika situationer.

Ett träd kan vara smittat med så lite som 30 sporer från fruktskadegöraren för att bli dåligt. I projektet började hundarna söka på 600 000 sporer/ml. Idag kan de hitta svampen i en dosering på endast 1000 sporer/ml så det har onekligen gått framåt. Dock är det ju en lång väg kvar, som man hoppas kunna klara av under det resterande året, alternativt att projektet kan förlängas.

Det finns också flera utmaningar med projektet såsom att t ex få tag på sjuka och friska träd. Vanligtvis tar det flera år i en odling för trädet att utveckla sjukdomen, men här lämnas träden in till ett växthus på SLU för att fruktträdskräftan ska uppstå fortare på de smittade träden. På så sätt kan man redan på 3-4 månader få svar på om hundens markering var korrekt eller inte.

Även om Marie Koenen upplever att projektet mellan varven stannar upp, är Jan Flemming Jensen imponerad över resultatet så här långt och har fortsatt förhoppning om hundarnas förmåga att i ett tidigt skede hitta fruktträdskräfta. Hur och om det faktiskt går återstår att se i uppföljningsmötet om ett år när projektet är avslutat.