Ekologisk odling är en del av lösningen på världssvälten

Marit Paulsen skriver på SVT debatt att det verkligt viktiga målet för samhället inte handlar om hur mycket ekologisk mat som ska odlas och konsumeras i Sverige. Istället vill hon se målsättningar om hur jordbruket ska klara världssvälten, klimatförändringen, det friska vattnet och den biologiska mångfalden.

Marit, vi har glädjande nyheter – de mål du önskar dig finns redan. För flera år sedan antog riksdagen med bred majoritet, 16 miljömål. De handlar bland annat om renare grundvatten och sjöar och en giftfri miljö, för att nämna några.

Och Marit, vi har än mer glädjande nyheter – Sveriges 4000 ekobönder bidrar positivt till 12 av de 16 miljömålen.

Här är några exempel på vad du som skattebetalare eller konsument får med på köpet när du eller din kommun väljer KRAV-märkt och ekologisk mat istället för konventionell:

• En giftfri miljö, renare vatten och bevarandet av den så fundamentalt viktiga biologiska mångfalden. Allt detta eftersom KRAV inte tillåter användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
• Jordar med större motståndskraft, vilket är ett måste för att öka möjligheterna att stå emot effekterna av klimatförändringarna.
• Minskad eller lika klimatpåverkan i jämförelse med konventionellt om man ser till jordbrukets klimatpåverkan per hektar eller per kilo produkt.

I sin debattartikel anklagar Marit ekojordbruket för att aldrig kunna klara av världssvälten. Hon glömmer samtidigt bort att berätta att dagens konventionella lantbruk inte gör det heller. För det handlar inte enbart om storleken på skördarna. Redan idag produceras tillräckligt med kalorier för att försörja 12 till 14 miljarder människor. Trots det svälter en miljard människor och ytterligare en miljard är undernärda.

Att råda bukt på världssvälten handlar om att ge rätt förutsättningar för världens bönder att odla själva, eftersom 70 procent av de som svälter eller är undernärda arbetar inom lantbruket.

FN konstaterar år efter år, senast i höstas, i en rad rapporter från UNCTAD, att dessa lantbrukare och lantarbetare inte ska satsa på ”kemikaliejordbruk” då insatsmedel i form av frön, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel kostar för mycket samtidigt som de ökar risken för förorenat vatten och minskar lantbrukarens självständighet.

De konstaterar också att kemikaliejordbruket bidrar till mindre motståndskraftiga jordar som inte klarar av att stå emot effekterna av klimatförändringarna. FN slår fast att om vi ska ha en rimlig chans att få bukt med världssvälten så ska maten produceras ekologiskt, utan kemikalier, i den del av världen där svälten är som störst. På alla dessa punkter ser både vi och FN att ekologisk odling är en lösning.

Lars Nellmer, vd, KRAV