Landsbygd utan service = Sverige utan lantbruk? Följ på webben!

Åtta av tio svenskar bor i tätort och Sverige är det land som urbaniseras snabbast av alla Europas länder. Sverige har färre innevånare per kvadratkilometer (17) än genomsnittet för EU (116). Men skillnaderna inom Sverige mellan de största tätortsområdena och glesbygden ökar snabbt. De som bor och verkar på landsbygden – liksom fritidsboende från storstäderna – får längre till affärer, vårdcentral och logistikcentra när infrastrukturen planeras för att 80 % av landets befolkning bor i tre eller fyra storstadscentra. Vad händer med den svenska landsbygdens aktiva brukare och djurhållare – och vad händer med Sverige som land – om ljuset slocknar i alltfler småorter, byar och gårdar och om transporterna från land till stad blir allt längre och dyrare?

På landsbygden produceras många nyttigheter också för städernas folk. Aktiva landsbygds-företagare behöver verkstäder, affärer, post, tele- och andra kommunikationer men också vårdcentraler, dagis, skolor, äldreboende och kultur i sitt närområde. Dessa tjänster behövs för att svenskt jord- och skogsbruks olika näringsgrenar ska kunna konkurrera med importen, bidra till en hög självförsörjningsgrad, erbjuda närodlade livsmedel och fungera väl i en levande landsbygd.

Fyra föreläsare ger underlag för en diskussion om vad som händer på den svenska landsbygden och om KSLA ska agera: Professor Lars Westin vid Umeå universitet beskriver Sveriges regionala historia fram till idag; projektledare Agneta Kellgren och reporter Anna Burén vid Sveriges Radio, ger sin bild av olika regionala förutsättningarna för att bo och driva företag på landsbygden i Sverige och ledningskanslichef Maria Ek, Länsstyrelsen i Västmanland, ger exempel på hur regional utveckling kan planeras och stödjas.

Följ seminariet på internet! Torsdag 12 september från ca 15.45.

http://bit.ly/15iCNYU