Den 14 december presenteras boken Skogslandet Sverige – människan och skogen under tusen år på KSLA. Bengt Ek, tidigare generalsekreterare vid Föreningen Skogen och ledamot av KSLA samtalar med bokens författare Lars Klingström. Boken skildrar i korta, rikt illustrerade kapitel, hur Sverige har utvecklats från fattigt bondeland till välståndsland, med skogen som en av de viktigaste drivkrafterna.
EU-politiken formar våra landskap och påverkar svenska lantbrukare. Regelverket kallas Common Agriculture Policy, CAP, och står för över en tredjedel av EU:s totala budget. Från 2028 gäller en ny budget. KSLA:s CAP-grupp har arbetat med frågan under ett par år och delar med sig av arbetet vid seminariet som är ett samarrangemang med Föreningen Skogs- och Lantbruks-journalister och kommunikatörer.
Hur påverkar AI forskningen ur forskningens, forskningsfinansieringens och forskningsavnämarnas perspektiv samt när det gäller utbildningen: studenternas, universitetslärarnas och universitetsledningarnas perspektiv? Seminariet genomförs av KSLA:s AI-initiativ i samarbete med KSLA:s Forskningsutskott och ligger till grund för akademiens vidare arbete med AI. Välkommen!
Lantbruksdjurens välfärd är en central fråga i svensk och europeisk livsmedelspolitik. EU:s regelverk sätter gemensamma miniminivåer för djurskydd, samtidigt som flera länder – däribland Sverige, har valt strängare nationella regler och därmed högre krav på djurskydd och djurvälfärd. Vid seminariet delar vi resultat och diskuterar vad forskningen säger om sambandet mellan djurvälfärd och ekonomi.
Mekaniseringen i skogsbruket mellan 1960 och 1990 innebar en nödvändig produktivitetsutveckling. Perioden kännetecknas av innovation i samverkan med brukare, tillverkare och forskare. Seminariet vill bidra till grundförståelse till dagens teknikutveckling och hur den kan utvecklas för att skapa en reell produktivitetsutveckling. Det riktar sig till alla med intresse för utvecklingen i skogsbruket.
The groundbreaking reserach of Professor Curtis Pozniak in breeding resistant, high-yielding wheat varieties adapted to sustainable agriculture in a changing climate will be highlighted in at KSLA on 20 October. Researchers will discuss their results on wheat and related crops in order to find out how closer integration of science, technology and breeding can help minimize the yield gap.
Svenskt lantbruk har flera utmaningar, inte minst avseende krav på beredskap och hållbarhet. Primärproduktionen behöver utvecklas på ett sätt som förenar ekonomisk lönsamhet, miljömässig hållbarhet och socialt ansvar. Produktionen måste också fortsatt ha svenskarnas förtroende. Hur tror vi att branschen kommer att se ut om tio år och varför? Vilka är utmaningarna för en ökad och lönsam produktion?
Vad kan höstens internationella förhandlingar om klimat, COP 31 i Turkiet, och biologisk mångfald, COP 17 i Armenien, innebära för de areella näringarna? Vad är gemensamt mellan de båda mötena och vad har förhandlingarna för betydelse för internationellt och nationellt miljöarbete?
Boken ”Skandinaviens jakt, djurfänge och vildafvel jemte jaktlexicon” utkom första gången 1832 författad av skriftställaren Georg Swederus. Swederus stod för ett pionjärarbete med Sveriges första sammanhållna jakthandbok. Verket är en klassiker inom den svenska jakt- och viltvårdhistorien och ger en viktig inblick i det tidiga 1800-talets kunskaper och syn på vilt, jakt och fångst. Välkommen!
Adapting Swedish forestry to the ongoing climate change is urgent. It is important to exchange international ideas, knowledge and experience regarding climate adaptation to safeguard healthy and productive forests for the future. Thus, the KSLA-committee Forest production in a changing climate is inviting you to an international seminar on this theme. The seminar will also be broadcast on Zoom.
Seminariet belyser framsteg inom vetenskap och innovation om hur motståndskraftiga grödor kan bidra till att lösa den globala livsmedelsefterfrågan. Medverkar gör professor Curtis Pozniak, University of Saskatchewan, Kanada, samt andra internationella och svenska forskare inom området. Det hålls på engelska och riktar sig till forskare, studenter, praktiker, beslutsfattare och andra intresserade.
I digitala lunchföredrag presenterar presenterar akademiens internationella ledamöter sin forskning och verksamhet för alla som är intresserade av områdena. The Academy will in short digital lunch talks introduce the international fellows and their work in order to inspire and disseminate research results and knowledge, nationally and abroad.
I digitala lunchföredrag presenterar presenterar akademiens internationella ledamöter sin forskning och verksamhet för alla som är intresserade av områdena. The Academy will in short digital lunch talks introduce the international fellows and their work in order to inspire and disseminate research results and knowledge, nationally and abroad.
Hur påverkar AI konkurrensen i de areella näringarnas värdekedjor? Seminariet förenar teknologiperspektivet med utvecklingen i affärslandskapet och inleds med en omvärldsspaning som fångar utvecklingen i flera branscher och sektorer. Därefter fördjupningar när det gäller hur värdekedjor eller värdestjärnor inom de areella näringarna påverkas av AI-utvecklingen. Välkommen!
Hur navigerar vi bland intressekonflikterna om skogen och hur skapar vi konstruktiva samtal och kommer överens för att nå lösningar som är hållbara, både nu och för framtida generationer? Dessa frågor ingår i årets Caseutmaning på KSLA den 2–3 oktober. Välkommen med din ansökan om att delta du som är i slutet av en högskoleutbildning, nyutbildad eller i början av ditt arbetsliv.
This Bertebos Symposium focuses on wheat and related crops to examine how closer integration of science, technology and breeding can help minimize the yield gap. It is arranged by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA), in collaboration with the Bertebos Foundation, and highlights the research of Professor Curtis Pozniak, University of Saskatchewan, Canada.
Boken ”Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år”, ger en bred inblick i relationerna mellan älgar och människor både historiskt och i nutid samt beskriver såväl älgens biologi, nytta och skada på skog och gröda och inverkan på biologisk mångfald som älgen och älgjakten, en del av den svenska kulturen.
Skådespelerskan Lena Endre och naturfotografen Mattias Klum är två av de medverkande i För miljön i tiden på Dramatens stora scen den 23 november, en annorlunda föreställning som har tillkommit för att uppmärksamma Kung Carl XVI Gustafs fyrtio år som regent. För miljön i tiden tar oss via samtal, skådespel, musik och filmklipp på en miljöresa genom fyra decennier in i framtiden.