Time to nominate for the 2026 Bertebos Prize – SEK 400,000 (approx. EUR 36,000). The prize this year aims to reward innovative and ground-breaking research and development within the area of agriculture and food research. Candidates should have contributed to significant research and development in the interface between ecology and food production.
In collaboration with the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) the Swedish FAO Committee arrange a special event marking 75 years of dedicated work for global food security and sustainable development. The event will also feature the launch of the Committee’s new publication titled Innovation and Drivers for Circularity and Bioeconomy. Welcome!
KSLA inrättade i maj 2022 Kommittén för Biologisk Mångfald inriktad mot tillstånd och mätning av biologisk mångfald i skogs- och jordbruksmark. Det övergripande målet har varit en ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid samt hur bedömningen av dessa präglas av olika synsätt. Kommitténs slutrapport är nu klar.
Det är i år trettio år sedan Sverige gick med i det som då var EG, idag Europeiska unionen, EU. Det finns goda skäl att stanna upp och dra lärdom av de år som gått och analysera hur medlemskapet har påverkat och påverkar de areella näringarna i Sverige idag. Det gör vi på KSLA genom att arrangera ett halvdagsseminarium där vi får dåtid, samtid och framtid presenterat av experter. Välkommen!
Produkter från skogen skapar välstånd och klimatnytta. Skog är också hem för växter och djur och det vore ett fattigdomsbevis för Sverige att inte klara skogens biologiska mångfald. Mellan dessa intressen för brukande och bevarande pågår sedan decennier en animerad och stundtals oförsonlig debatt. KSLA:s projektgrupp ”Vägval i skogen” arrangerar i höst en exkursion om Trivsammare skog. Välkommen!
Värdering och i förlängningen skydd av åkermark är i grunden förvaltning av en nationell areell resurs som är nödvändig för produktion av livsmedel, biobaserade råvaror, biologisk mångfald och möjlighet till försörjning på landsbygden. Seminariet arrangeras av KSLA:s kommitté för mark- och vattenanvändning och tar upp olika aspekter på värdering av mark och beslutsstöd för markanvändning.
Biokrediter eller biodiversitetskrediter är ett begrepp som hörs allt oftare. Men det finns bara ett fåtal exempel på genomförda affärer i Sverige. Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden och hur ser svenska företag och organisationer på utvecklingen av en marknad i Sverige? Välkommen!
Bilden av genteknik och GMO har ändrats visar en studie som genomförts av Gentekniknämnden. Undersökningen kommer att redovisas och diskuteras vid ett seminarium på KSLA som arrangeras i samarbete med Rifo och Gentekniknämnden.
KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald har under tre år arbetat med att samla kunskap och erfarenhet kring mätning av biologisk mångfald, med fokus på skogs- och jordbruksmark. Slutseminariet arrangeras på KSLA 29 april. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av kommitténs erfarenheter på förmiddagen och med expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen. Välkommen!
Europa står inför stora utmaningar att minska beroendet av rysk gas och mineralgödsel. EU-kommissionen har svängt och vill kraftigt utvidga tullarna för gödsel och fler jordbruksprodukter från Ryssland och Belarus. Sverige har därför en unik möjlighet att utveckla en ny industri som kan stärka vår försörjningstrygghet.
Sedan 2016 tillämpar Martin Krokstorp conservation agriculture på sin gård i Skåne. En växtodling som bygger på återcirkulation av växtnäring, minimerad jordbearbetning, varierande växtföljd och ständigt grön mark med mellangrödor. En förebild för framtidens hållbara odlingssystem som kan klara att producera tillräckligt med mat, skapa ökad biologisk mångfald och minska miljö- och klimatpåverkan.
Det finns idag en växande efterfrågan på hållbart producerad mat och ett stort behov av att förbättra hållbarheten i livsmedelssystemet. En väg framåt är att ändra vår syn på förluster i livsmedelskedjan från att vara restråvaror av lågt värde till att vara primära råvaror med hög potential för direkt livsmedelsproduktion. Välkommen till denna internationella heldagskonferens!
Nästan två tredjedelar av den europeiska marken befinner sig i ett ohälsosamt tillstånd, visar nya rön från EU Soil Observatory. EU-kommissionen har därför tagit fram Mission Soil (A Soil Deal for Europe) och medfinansierar även partnerskapet AGROECOLOGY (European partnership on accelerating farming systems transition) där forskare och behovsägare kan samverka, testa och visa på nya lösningar.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien uppmärksammar goda insatser inom de areella näringarna med priser och belöningar.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes 20 nya ledamöter in, tio av dem i Jordbruksavdelningen: Helena Aronsson, Uppsala, Lotta Berg, Axvall, Palle Borgström, Älvängen, Karin Brynell, Stockholm, Folke Cerenius, Lidköping, Magdalena Hermelin, Skänninge, och Ingrid Rydberg, Bryssel samt Alexander Döring, Andrea Gavinelli och Katrina Rønningen.
Aktuellt från KSLA med visst fokus på beredskap i förhållande till djursmittor i händelse av kris.
Boreal forests are shaped by chronic processes with both small and large disturbances and calamities. Competition between trees shape the boreal forests over decades and centuries, while major events, storms, insect outbreaks and fires, create patches with legacies that last decades or centuries. Professor Dan Binkley and the panel will enlighten the topic from different perspectives.
Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!
Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.
Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!
