Kalhugga eller inte kalhugga? Det är vad skogsdebatten kommit att handla om. Kanske missar vi andra viktiga frågor, som hur man tar upp hyggen, hur stora de ska vara och hur gammal skogen får bli innan den avverkas? Det här är några av de diskussioner som förts inom en arbetsgrupp vid KSLA. Under detta boksamtal presenterar och diskuterar vi gruppens tankar.
Skogsägare är väl medvetna om att klimatet successivt förändras och att det påverkar skogen. En viktig fråga är hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariets mål är ökad kunskap och förståelse av behov, möjligheter och hinder för anpassningar av skogsbruket, för minskade negativa effekter av klimatförändringen på naturen.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) presenterar idag ett förslag till hur debatten om skog och skogsbruk kan bli mer saklig. Förslaget går ut på att vi ska eftersträva transparenta sammanställningar av vetenskap och beprövad erfarenhet som underlag för beslut och rekommendationer. En rapport släpps i samband med seminariet.
Tjugosex nya ledamöter invaldes den 13 november i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I Skogsavdelningen invaldes: Anna Furness, Peter Helander, Hjalmar Laudon, Christina Lundgren, Amalia Matsson, Sören Petersson, Susanne Öberg och Jón Geir Pétursson.
Klimatförändringar och nya sätt att använda våra naturresurser accelererar förändringen av den biologiska mångfalden. Det leder till nya behov och utmaningar av mätningar och metoder för biologisk mångfald. KSLA:s kommitté för biologisk mångfald bidrar i en rapport med kunskapsunderlag för konstruktiva diskussioner om tillstånd, förändring och mätning av den biologiska mångfalden.
KSLA:s kommitté för Evidens om brukande av skog har haft i uppdrag att fördjupa förståelsen av hur evidens och föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom att en modell liknande den inom vårdsektorn anammas och att en oberoende instans för att sammanställa kunskapsläget inrättas.
The aim of the Nature Restoration Regulation is to restore and conserve biodiversity and improve the health of ecosystems. The first event in this seminar/webinar serie focuses on the implementation of the Nature Restoration Regulation in the EU.
I ett gemensamt seminarium den 20 oktober kl 13– 16 kommer Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) bland annat att diskutera om Sverige måste lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder, om alla bränder är av ondo och hur man kan undvika stora skogsbränder.
Den 7 och 8 oktober samt den 29 oktober genomför akademien webbinarier/seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige. Seminariernas övergripande fråga och fokus ligger på de utmaningar som Sverige och andra länder i EU har när det gäller att implementera naturrestaureringsförordningen.
De viktigaste åtgärderna handlar om att återskapa mer varierade miljöer i både skog och mark som ofta går hand i hand med flera andra klimat- och miljömål som redan finns. I seminariet presenteras perspektiv och reflektioner på situationen i Sverige mot bakgrund av rapporten och diskutera vad aktörer i Sverige kan göra för att minska riskerna i framtiden.
Arbetsgruppen ”Skog och bioenergi” i KSLA:s försörjningsberedskapsprogram redovisar sina slutsatser kring skogsnäringens roll i Sveriges försörjningsberedskap. Syftet med seminariet är att KSLA:s ledamöter och andra intresserade ska få att ta del av arbetsgruppens arbete som beskrivs i gruppens slutrapport samt diskutera hur skogsnäringen kan och bör arbeta vidare med frågan.
KSLA:s projektgrupp ”Vägval i skogen” arrangerar i höst en tvådagars exkursion om trivsammare skog. Projektgruppen bedömer att dagens polariserade skogsdebatt delvis drivs av allmänhetens negativa bild av den brukade skogen. Kan att vid skötseln av skogen ta hänsyn till människans nyttjande och upplevelser vara en väg att minska denna polarisering? Välkommen!
Ett sommarnummer: Östersjön, restaurering av ekosystem, skogspolitisk historia, djursmittskydd.
Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta anläggningens klimatnytta? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet.
KSLA inrättade i maj 2022 Kommittén för Biologisk Mångfald inriktad mot tillstånd och mätning av biologisk mångfald i skogs- och jordbruksmark. Det övergripande målet har varit en ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid samt hur bedömningen av dessa präglas av olika synsätt. Kommitténs slutrapport är nu klar.
Aktuellt från KSLA nr 2-2025 innehåller flera artiklar med fokus på skog, kommande aktiviteter, utlysningar, remisser, inbjudningar till att nominera pristagare och mer.
KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald har under tre år arbetat med att samla kunskap och erfarenhet kring mätning av biologisk mångfald, med fokus på skogs- och jordbruksmark. Slutseminariet arrangeras på KSLA 29 april. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av kommitténs erfarenheter på förmiddagen och med expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen. Välkommen!
Medel att söka för åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. En miljon kronor ur SLO-fonden till mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbrukets områden med företräde för åtgärder till förbättrande av arbetsmiljön.
European forests are facing multiple challenges including increased risks in forest disturbances because of climate change and are subject to land use change and natural resource policies. Such challenges include how to protect biodiversity, mitigate and adapt to climate change, address risk and security concerns, as well as addressing circular economy, sustainable finance and rural development.
Årets sista nummer av Aktuellt från KSLA: Växtnoden, IUFRO World Congress, försörjningsberedskap, evidens i skogsbruket och mer.
