Ett lyckat ägarskifte bidrar till hållbara och lönsamma framtida jord- och skogsbruksföretag. Ägarskiften inom areella näringar behöver inte alltid bygga på släktskap. Dagens företag kräver ofta nya lösningar. Det finns dock hinder att övervinna för såväl överlämnande som övertagande part. Seminariet vill både inspirera till och öka kunskapen om olika affärsmodeller vid generationsförnyelse.
Sara Österman utses till ny akademisekreterare och vd på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) från och med 1 januari 2027. Hon har arbetat på KSLA sedan 2022, är ledamot sedan 2012 och har lång erfarenhet inom forskning och akademisk verksamhet.
Adapting Swedish forestry to the ongoing climate change is urgent. It is important to exchange international ideas, knowledge and experience regarding climate adaptation to safeguard healthy and productive forests for the future. Thus, the KSLA-committee Forest production in a changing climate is inviting you to an international seminar on this theme. The seminar will also be broadcast on Zoom.
I digitala lunchföredrag presenterar presenterar akademiens internationella ledamöter sin forskning och verksamhet för alla som är intresserade av områdena. The Academy will in short digital lunch talks introduce the international fellows and their work in order to inspire and disseminate research results and knowledge, nationally and abroad.
Boken ”Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år”, ger en bred inblick i relationerna mellan älgar och människor både historiskt och i nutid samt beskriver såväl älgens biologi, nytta och skada på skog och gröda och inverkan på biologisk mångfald som älgen och älgjakten, en del av den svenska kulturen.
Välkommen till en som vanligt aktiv vår med och på KSLA! Hela programmet med seminarier, utlysningar och andra länkar hittar du på www.ksla.se
För att bevara den biologiska mångfalden behövs kontinuerliga insatser för skötsel, skydd och återställning av naturen, traditionellt finansierade av markägares frivilliga bidrag och statligt stöd. Företag vill ha innovativa verktyg som kan värdera och prissätta miljöåtgärderna. De Mistra‑finansierade programmen FinBio och BIOPATH utforskar hur biodiversitet kan integreras i finansiella modeller.
"Aktuellt från KSLA" tar upp senaste nytt från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Kalhugga eller inte kalhugga? Det är vad skogsdebatten kommit att handla om. Kanske missar vi andra viktiga frågor, som hur man tar upp hyggen, hur stora de ska vara och hur gammal skogen får bli innan den avverkas? Det här är några av de diskussioner som förts inom en arbetsgrupp vid KSLA. Under detta boksamtal presenterar och diskuterar vi gruppens tankar.
Skogsägare är väl medvetna om att klimatet successivt förändras och att det påverkar skogen. En viktig fråga är hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariets mål är ökad kunskap och förståelse av behov, möjligheter och hinder för anpassningar av skogsbruket, för minskade negativa effekter av klimatförändringen på naturen.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) presenterar idag ett förslag till hur debatten om skog och skogsbruk kan bli mer saklig. Förslaget går ut på att vi ska eftersträva transparenta sammanställningar av vetenskap och beprövad erfarenhet som underlag för beslut och rekommendationer. En rapport släpps i samband med seminariet.
Tjugosex nya ledamöter invaldes den 13 november i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I Skogsavdelningen invaldes: Anna Furness, Peter Helander, Hjalmar Laudon, Christina Lundgren, Amalia Matsson, Sören Petersson, Susanne Öberg och Jón Geir Pétursson.
Klimatförändringar och nya sätt att använda våra naturresurser accelererar förändringen av den biologiska mångfalden. Det leder till nya behov och utmaningar av mätningar och metoder för biologisk mångfald. KSLA:s kommitté för biologisk mångfald bidrar i en rapport med kunskapsunderlag för konstruktiva diskussioner om tillstånd, förändring och mätning av den biologiska mångfalden.
KSLA:s kommitté för Evidens om brukande av skog har haft i uppdrag att fördjupa förståelsen av hur evidens och föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom att en modell liknande den inom vårdsektorn anammas och att en oberoende instans för att sammanställa kunskapsläget inrättas.
The aim of the Nature Restoration Regulation is to restore and conserve biodiversity and improve the health of ecosystems. The first event in this seminar/webinar serie focuses on the implementation of the Nature Restoration Regulation in the EU.
I ett gemensamt seminarium den 20 oktober kl 13– 16 kommer Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) bland annat att diskutera om Sverige måste lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder, om alla bränder är av ondo och hur man kan undvika stora skogsbränder.
Den 7 och 8 oktober samt den 29 oktober genomför akademien webbinarier/seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige. Seminariernas övergripande fråga och fokus ligger på de utmaningar som Sverige och andra länder i EU har när det gäller att implementera naturrestaureringsförordningen.
De viktigaste åtgärderna handlar om att återskapa mer varierade miljöer i både skog och mark som ofta går hand i hand med flera andra klimat- och miljömål som redan finns. I seminariet presenteras perspektiv och reflektioner på situationen i Sverige mot bakgrund av rapporten och diskutera vad aktörer i Sverige kan göra för att minska riskerna i framtiden.
Arbetsgruppen ”Skog och bioenergi” i KSLA:s försörjningsberedskapsprogram redovisar sina slutsatser kring skogsnäringens roll i Sveriges försörjningsberedskap. Syftet med seminariet är att KSLA:s ledamöter och andra intresserade ska få att ta del av arbetsgruppens arbete som beskrivs i gruppens slutrapport samt diskutera hur skogsnäringen kan och bör arbeta vidare med frågan.
KSLA:s projektgrupp ”Vägval i skogen” arrangerar i höst en tvådagars exkursion om trivsammare skog. Projektgruppen bedömer att dagens polariserade skogsdebatt delvis drivs av allmänhetens negativa bild av den brukade skogen. Kan att vid skötseln av skogen ta hänsyn till människans nyttjande och upplevelser vara en väg att minska denna polarisering? Välkommen!
