Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta anläggningens klimatnytta? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet.
KSLA inrättade i maj 2022 Kommittén för Biologisk Mångfald inriktad mot tillstånd och mätning av biologisk mångfald i skogs- och jordbruksmark. Det övergripande målet har varit en ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid samt hur bedömningen av dessa präglas av olika synsätt. Kommitténs slutrapport är nu klar.
Aktuellt från KSLA nr 2-2025 innehåller flera artiklar med fokus på skog, kommande aktiviteter, utlysningar, remisser, inbjudningar till att nominera pristagare och mer.
Det är i år trettio år sedan Sverige gick med i det som då var EG, idag Europeiska unionen, EU. Det finns goda skäl att stanna upp och dra lärdom av de år som gått och analysera hur medlemskapet har påverkat och påverkar de areella näringarna i Sverige idag. Det gör vi på KSLA genom att arrangera ett halvdagsseminarium där vi får dåtid, samtid och framtid presenterat av experter. Välkommen!
Frågan om AI intar en viktig roll i KSLA:s uppdaterade strategiska ramverk. KSLA har med seminariet ambitionen att börja bygga en översikt av AI för de areella näringarna. Vilka områden påverkas idag samt framåt på kort, medellång och lång sikt? Vilka är möjligheterna och riskerna? Mötet inleds med en överblick över området. Välkomna!
Biokrediter eller biodiversitetskrediter är ett begrepp som hörs allt oftare. Men det finns bara ett fåtal exempel på genomförda affärer i Sverige. Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden och hur ser svenska företag och organisationer på utvecklingen av en marknad i Sverige? Välkommen!
Nominera mottagare som gjort enastående insatser för vetenskap och beprövad erfarenhet inom de areella näringarna!
KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald har under tre år arbetat med att samla kunskap och erfarenhet kring mätning av biologisk mångfald, med fokus på skogs- och jordbruksmark. Slutseminariet arrangeras på KSLA 29 april. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av kommitténs erfarenheter på förmiddagen och med expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen. Välkommen!
Medel att söka för åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. En miljon kronor ur SLO-fonden till mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbrukets områden med företräde för åtgärder till förbättrande av arbetsmiljön.
Vill du som är i början av din karriär bolla idéer och tankar med någon som har lång erfarenhet av att verka inom de areella näringarna? Vill du som akademiledamot dela utmaningar och erfarenheter med någon som är i början av sin karriär? Då kan KSLA:s Mentorskapsprogram vara något för dig.
European forests are facing multiple challenges including increased risks in forest disturbances because of climate change and are subject to land use change and natural resource policies. Such challenges include how to protect biodiversity, mitigate and adapt to climate change, address risk and security concerns, as well as addressing circular economy, sustainable finance and rural development.
Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i dagens samhällsdebatt. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i debatten stärkas? Hur och i vilken utsträckning använder politiker och beslutsfattare forskningsresultat idag? Vilket förtroende för forskare och forskningsresultat har allmänheten? Dessa och andra frågor diskuteras vid webbinariet. Välkommen!
Kulturarvet finns som lämningar i naturen, föremål i museer, visor, faktasamlingar. Vem håller samman historien om skogarnas betydelse för Sverige och tar ansvar för att skogarnas kulturarv – enligt riksdagens kulturpolitiska beslut, bevaras, används och utvecklas? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien har inlett ett utvecklingsarbete om skogarnas kulturarv och inbjuder till seminarium. Välkomna!
EU:s Horisont Europa kan sägas vara världens största sammanhållna forsknings- och innovationsprogram. Att vara framgångsrik i både att tilldelas medel och att maximera nyttan av projekt kräver dock god förståelse för Horisont Europa och hur systemet fungerar. På seminariet får vi veta mer om vad viktiga forskningsutförare har för erfarenheter och vad EU:s mål med programmet är. Välkommen!
Årets sista nummer av Aktuellt från KSLA: Växtnoden, IUFRO World Congress, försörjningsberedskap, evidens i skogsbruket och mer.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien uppmärksammar goda insatser inom de areella näringarna med priser och belöningar.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes totalt 20 nya svenska ledamöter in i akademiens tre avdelningar. Sju av dem i akademiens skogsavdelning: Sanna Black-Samuelsson, Uppsala, Caroline Bonde Diechmann, Katrineholm, Johan Freij, Stockholm, Jonas Fridman, Vännäs, Karin Fällman Lillqvist, Nyköping, Olof Hansson, Växjö, och Louise Karlberg, Stockholm.
Boreal forests are shaped by chronic processes with both small and large disturbances and calamities. Competition between trees shape the boreal forests over decades and centuries, while major events, storms, insect outbreaks and fires, create patches with legacies that last decades or centuries. Professor Dan Binkley and the panel will enlighten the topic from different perspectives.
Välkommen till ett extra tjockt sommarnummer av Aktuellt från KSLA! Det handlar om EU:s skogslagstiftning, arbetsmiljö i de gröna näringarna, skogen och försörjningsberedskapen, odlingsystemens lönsamhet, renskötsel, vatten och mer.
Världsekonomins storlek ökade mer än tjugo gånger under 1900-talet – och har fördubblats ännu en gång sedan år 2000. Detta har kunnat ske genom en ständigt ökad användning av naturresurser. KSLA:s arbetsgrupp, ”Bruka utan att förbruka”, har studerat resursfrågorna, dels utifrån ett övergripande perspektiv på global nivå, dels med fokus på Sverige och främst då produktionen av livsmedel.