Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta anläggningens klimatnytta? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet.
Det är i år trettio år sedan Sverige gick med i det som då var EG, idag Europeiska unionen, EU. Det finns goda skäl att stanna upp och dra lärdom av de år som gått och analysera hur medlemskapet har påverkat och påverkar de areella näringarna i Sverige idag. Det gör vi på KSLA genom att arrangera ett halvdagsseminarium där vi får dåtid, samtid och framtid presenterat av experter. Välkommen!
Produkter från skogen skapar välstånd och klimatnytta. Skog är också hem för växter och djur och det vore ett fattigdomsbevis för Sverige att inte klara skogens biologiska mångfald. Mellan dessa intressen för brukande och bevarande pågår sedan decennier en animerad och stundtals oförsonlig debatt. KSLA:s projektgrupp ”Vägval i skogen” arrangerar i höst en exkursion om Trivsammare skog. Välkommen!
Nominera mottagare som gjort enastående insatser för vetenskap och beprövad erfarenhet inom de areella näringarna!
Det råder ofta underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring stora samhällsfrågor. KSLA:s Forskningsutskott bjuder in till diskussion om hur forskningens roll kan stärkas i debatten när det gäller de areella näringarna. Välkommen!
EU har tagit beslut om en naturrestaureringslag som ska bidra till en kontinuerlig, långsiktig och varaktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela EU. Vid sammankomsten får vi en europeisk utblick, en inblick i vad som pågår nationellt och diskuterar hur KSLA kan medverka i det fortsatta arbetet. Överläggningsämnet endast för KSLA:s ledamöter och inbjudna gäster.
Bilden av genteknik och GMO har ändrats visar en studie som genomförts av Gentekniknämnden. Undersökningen kommer att redovisas och diskuteras vid ett seminarium på KSLA som arrangeras i samarbete med Rifo och Gentekniknämnden.
KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald har under tre år arbetat med att samla kunskap och erfarenhet kring mätning av biologisk mångfald, med fokus på skogs- och jordbruksmark. Slutseminariet arrangeras på KSLA 29 april. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av kommitténs erfarenheter på förmiddagen och med expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen. Välkommen!
Vill du som är i början av din karriär bolla idéer och tankar med någon som har lång erfarenhet av att verka inom de areella näringarna? Vill du som akademiledamot dela utmaningar och erfarenheter med någon som är i början av sin karriär? Då kan KSLA:s Mentorskapsprogram vara något för dig.
European forests are facing multiple challenges including increased risks in forest disturbances because of climate change and are subject to land use change and natural resource policies. Such challenges include how to protect biodiversity, mitigate and adapt to climate change, address risk and security concerns, as well as addressing circular economy, sustainable finance and rural development.
Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i dagens samhällsdebatt. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i debatten stärkas? Hur och i vilken utsträckning använder politiker och beslutsfattare forskningsresultat idag? Vilket förtroende för forskare och forskningsresultat har allmänheten? Dessa och andra frågor diskuteras vid webbinariet. Välkommen!
Kulturarvet finns som lämningar i naturen, föremål i museer, visor, faktasamlingar. Vem håller samman historien om skogarnas betydelse för Sverige och tar ansvar för att skogarnas kulturarv – enligt riksdagens kulturpolitiska beslut, bevaras, används och utvecklas? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien har inlett ett utvecklingsarbete om skogarnas kulturarv och inbjuder till seminarium. Välkomna!
Nästan två tredjedelar av den europeiska marken befinner sig i ett ohälsosamt tillstånd, visar nya rön från EU Soil Observatory. EU-kommissionen har därför tagit fram Mission Soil (A Soil Deal for Europe) och medfinansierar även partnerskapet AGROECOLOGY (European partnership on accelerating farming systems transition) där forskare och behovsägare kan samverka, testa och visa på nya lösningar.
I ett dokumentationsprojekt belyser KSLA omvandlingen av svensk jordbrukspolitik som sträcker sig från regleringsjordbruket till inträdet i EG/EU. Källor är jordbrukspolitiska utredningar och propositioner, forskning om jordbruksregleringen samt intervjuer med beslutsfattare aktiva vid omläggningen av jordbrukspolitiken. Projektet presenteras vid ett boksläpp på KSLA den 4 december. Välkommen!
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes totalt 27 nya ledamöter in, varav nio i Allmänna avdelningen. Nya ledamöter i Allmänna avdelningen är Matilda Baraibar, Solna, Linda Bell, Solna, Sten Frohm, Bromma, Line Gordon, Stockholm, Olof Johansson, Falköping, och Maria Knutson Wedel, Billdal samt Natalia Alekseeva, Swantje Nilsson och Yves Segers.
Contagious diseases in livestock poses a significant threat to animal welfare and productivity, and potentially to human health. This seminar focuses on the compliance by stakeholders in the sector to good practices, guidelines, and regulations for biosecurity measures. It is is organized by the Committee for Infectious Animal Diseases, KSLA.
Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!
Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.
Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!
Sverige är ett stort, rikt och glesbefolkat land, och kanske just därför ett bland världens alla länder med högst andel hårdgjord/bebyggd mark per capita. Är det en klok väg att fortsätta på, t ex mot bakgrund av vikten av att spara på den värdefulla jordbruksmarken i tider av klimatförändringar och ökade kostnader för underhåll av infrastruktur? Välkommen till en angelägen diskussion!
