Hoppet lever om att motorkulturen överlever ELV-direktivet

Under flera års tid har KAK arbetat aktivt med frågan om EU-kommissionens uppdatering av ELV-direktivet (End of Life Vehicle) som reglerar hur uttjänta fordon ska hanteras. Nu börjar frågan närma sig implementering och det är viktigt att svenska myndigheter gör detta på rätt sätt.

Mot bakgrund av detta anordnades ett seminarium i riksdagen som ledamoten Sten Bergheden (M) stod värd för.

Det ursprungliga förslaget väckte stor oro hos bilentusiaster, då många äldre fordon riskerade att tvångsskrotas, något som Kungliga Automobil Klubben, KAK, tidigt uppmärksammade. Det svenska perspektivet på motorhobbyn är bredare än i många länder, vilket också Anders Ydstedt, ordförande, expertrådet påpekade.

-Vi har en levande bilkultur där många bygger om och återanvänder fordonen. Att det rullande kulturarvet bevaras har också betydelse för utvecklingen morgondagens fordon. Förslaget som nu finns på bordet är långt mycket bättre än det ursprungliga tack vare att frågan uppmärksammades av både den svenska regeringen och Internationella bilorganisationen FIA där KAK varit drivande.

Axel Nordberg, politiskt sakkunnig hos Romina Pourmokhtari som är ansvarigt statsråd för frågan, berättade om hur departementet arbetat. ELV innehåller många olika delar där de som handlar om industrins återvinning av fordon är bra och där behövdes inga stora förändringar göras när det gäller det industriella perspektivet. Därför prioriterades andra frågor.

-Den svenska regeringens fokus i processen har varit på det rullande kulturarvet efter att ha lyssnat till motorentusiaster i landet, något vi känner varit moraliskt viktigt. 2023 kom frågan om tvångsskrotning och hinder för handel med bildelar. Vi försökte skapa en förståelse för att alla miljoner människor som mekar i sina garage vill ha sina grejer ifred med respekt för äganderätten. Vi nådde framgång genom förhandlingar tillsammans med likasinnade länder. Nu blir det viktigt att se till att de svenska myndigheterna gör implementeringen på ett rimligt sätt. Här måste vi vara vaksamma, men möjligheten finns nu att göra detta riktigt bra!

Ett exempel på hur Sverige lyckats slå vakt om sin särart när det gäller implementering av EU-direktiv är frågan om snuset. Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen och generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, berättade om hur Sverige kan slå vakt om en fråga särskiljer oss för Sverige än för andra EU-länder

-Snus förbjöds 1992 i EU, Sverige fick undantag vid inträdet. Det har bidragit till att sänka rökandet i landet, vilket är mindre hälsofarligt. Det nya vita tobaksfria snuset hade myndigheterna svårt att förhålla sig till. Här finns ingen harmonisering på EU-nivå. Vissa och länder har förbjudit det. Argumentet om folkhälsa för svenskt undantag fanns inte då när undantaget infördes. När du riksdagens sedan några år beslutat att målet är att minimera skadorna av snuset borde frågan kunnat lyftas på EU-nivå. Här har våra svenska EU-parlamentariker ett viktigt jobb att göra.

När frågan om ELV dök upp var engagemanget lågt. Resultatet nu visar att det gör skillnad att lyfta frågan, inte minst genom FIA där KAK är en aktiv röst. Alla måste få avgöra själva vilka som blir morgondagens fordon, även hyfsat nya bilar kan bli historiska. Det är att värna det rullande kulturarvet i praktiken.

I samtal med talare och riksdagsledamöter konstaterades att det direktiv som nu ligger gör att det går att slå vakt om den svenska motorkulturen. Framöver handlar det dock om tillämpning av nya regler och här måsta alla hjälpas åt så att inte myndigheter och länsstyrelser skapar problem för motorkulturen.