Allmän flaggdag 17 december för demokratin 100 år – men vad och varför firar vi?

Den 17 december 2018 är det hundra år sedan den extrainkallade (urtima) Riksdagen kom överens om införandet av allmän och lika rösträtt. Riksdagen har därför utlyst en tillfällig allmän flaggdag den 17 december i år.

– Beslutet om rösträtt den 17 december 1918 är en viktig händelse för demokratins genombrott, men inte den enda. Vi ser demokratiseringen som en process och dess införande bör därmed även firas under kommande år, säger Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola.

Liksom utredaren och projektledaren på Kungliga biblioteket, Karin Kvist Geverts, ingår han i redaktionsrådet för webbplatsen Demokrati100.se. Den har till uppgift att sprida kunskap om åren 1918–1921 när demokratin bröt igenom i Sverige. Vad var det då som hände under den här processen?

– Både parlamentarismens säkerställande 1917 och avskaffandet av den ojämlika kommunala rösträtten 17 december 1918 utgjorde förutsättningar för en verklig demokrati, säger Torbjörn Nilsson.

Riksdagen var extra inkallad för att lösa en helt annan fråga (om statstjänstemännens löner som hade urholkats under krigsåren), men den hamnade i skuggan för demokratikraven i takt med att oron i Europa tilltog.

– Beslutet den 17 december 1918 var viktigt också för kvinnornas politiska rösträtt. Men allt var inte klart i december 1918. Eftersom reformen krävde en grundlagsändring måste det tas beslut på två ordinarie riksdagar, 1919 och 1921, med val däremellan 1920. Därför anser vi att det är viktigt att se till alla delar i denna händelsekedja, säger Torbjörn Nilsson:

• Den informella uppgörelsen om parlamentarism mellan kungen och den tillträdande statsministern, liberalen Nils Edén, hösten 1917.
• Såväl den 17 december 1918 som riksdagsbesluten 1919 och 1921 med det följande höstvalet (första gången för kvinnor) är avgörande dagar.
• De första (fem) kvinnorna träder in som ledamöter i Riksdagen i januari 1922.

Till historien om demokratins genombrott hör också att vissa grupper stod utanför även efter 1921: interner på fängelser (togs bort 1937), försörjda av fattigvården (1945) och omyndigförklarade (1989).

Dessutom fanns det länge hinder som inte var uttalade i någon lag eller förordning. För att rösta måste man vara folkbokförd i en kommun, och många samer och romer kunde av det skälet inte rösta, något som började förändras först från 1950-talets slut.

Händelser och längre processer samverkar, strukturer och agerande människor sätter sin prägel på historien. Det är naturligt att vilja fira en specifik dag, så hur firar man en händelseutveckling över flera år?

– Kanske kan processen för hundra år sedan hjälpa oss att få syn på att demokratin inte är statisk idag heller, att den är i ständig förändring, säger Karin Kvist Geverts.

Demokrati100 kommer trogen sin hållning att fortlöpande följa processen på hundra års avstånd 2018–2021 genom nya artiklar, bilder och arkivmaterial.

Ta del av materialet
Artiklar om vad som hände under vilka år, om rösträttsrörelsens förkämpar och motståndare, om förutsättningar och händelser i omvärlden finns på webbplatsen Demokrati100.se Materialet är fritt att använda och sprida.

Kontakt:
Torbjörn Nilsson, professor i historia, Södertörns högskola
torbjorn.nilsson@sh.se
070-225 07 34
08-608 42 92

Demokrati100.se
Demokrati100.se är en satsning på digitalisering av kulturarvsmaterial från arkiv, museer och bibliotek som berättar om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan. Jubileet firas under åren 2018–2021. Projektet har initierats av Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket.