Berät­tel­ser från KB: Astrid Lind­gren, queer­lit­te­ra­tur och foto­histo­ria

Välkommen till vårens föreläsningar på Kungliga biblioteket (KB)! Under sju onsdagar kan du lära dig mer om allt från Astrid Lindgrens stenogramblock till medeltidens litteratur.

Tid: Sju onsdagskvällar, kl. 17.30–18.30.
Plats: KB:s hörsal, Humlegårdsgatan 26, Stockholm. Förutom föreläsningen 10 maj som hålls i Roggebiblioteket, Strängnäs.
Entré: Gratis. Ingen föranmälan.

PROGRAM

15 februari
Krumelunser och klenodier: Astrid Lindgrens stenogramblock
Astrid Lindgrens skrivprocess är mytomspunnen, framför allt för att hon författade och redigerade sina manus med stenografi. I hennes arkiv på Kungliga biblioteket finns närmare 670 bevarade stenogramblock. Vad berättar stenogrammen om författaren, hur kan man gå tillväga för att avtolka dem och vad innehåller de?

Astrid Lindgrens arkiv upptogs som Världsminne (Memory of the World) av Unesco 2005.

Malin Nauwerck är fil.dr i litteraturvetenskap och leder det tvärvetenskapliga projektet Astrid Lindgren-koden.

1 mars
Svensk fotografihistoria under två sekel
Hur skrivs fotohistoria? Var finns den svenska fotografins historia bevarad? Vad och vilka blir en del av historieskrivningen och vilka tenderar att falla i glömska? Anna Näslund Dahlgren och Maria Nilsson berättar om sitt arbete med boken Fotografihistorier där 16 forskare från olika discipliner skrivit nya bidrag till Sveriges fotografiska historia.

Anna Näslund Dahlgren är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och redaktör förFotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag (2022).
Maria Nilsson är docent i journalistik vid Stockholms universitet och författare till ett kapitel om bildjournalistik i boken Fotografihistorier.

15 mars
Från arga runste­nar till regnbågs­romance
Hur har HBTQI beskrivits i skönlitteraturen? I forskningsprojektet Queerlit sammanställs en databas över svensk skönlitteratur med HBTQI-tematik – från tidernas begynnelse tills idag. Men vad har Viktor Rydberg, Karin Boye och Simona Ahrnstedt gemensamt? Och hur stor del av den queera litteraturhistorien är egentligen känd?

Sam Holmqvist är fil.dr i litteraturvetenskap och genusvetare vid Södertörns högskola.
Sebastian Lönnlöv är bibliotekarie, litteraturkritiker och författare.

29 mars
KB:s magis­ka undre värld
Följ med på en resa bland okända skatter i KB:s underjordiska magasin. Janis Kreslins berättar om KB som ett lärdomshistoriskt laboratorium och visar några personliga favoriter från sina många år på biblioteket. Med hjälp av bland annat Andrea Palladios Fyra böcker om arkitekturen från 1570 erbjuds vi en färd upp på höga höjder och långt ned i okända skrymslen.

Janis Kreslins är fil.dr, förste bibliotekarie och mångårig medarbetare på KB. Hans främsta specialitet är att levandegöra KB:s samlingar.

12 april
Klara Johan­sons dagbok
Klara Johanson, K.J., var litteraturkritiker, essäist och översättare men också stridbar kvinnosakskvinna som levde öppet lesbiskt. Hennes signum är humor, stilistisk briljans och vass analys. Ulrika Knutson och Ingrid Svensson samtalar om K.J.:s dagböcker, som är fyllda av litterära och filosofiska betraktelser, dagspolitiska kommentarer, insyn i kvinnliga nätverk och beskrivningar av ett Stockholm i förändring.

Ingrid Svensson är fil.lic. i litteraturvetenskap och tidigare förste bibliotekarie vid KB, aktuell med Klara Johanson Dagbok (2022) i två delar.
Ulrika Knutson är journalist och kritiker samt författare till Den besvärliga Elin Wägner(2020).

26 april
Sápmi på film och tv
Film- och tv-mediet var viktiga förmedlare av svensk historia och kultur under 1900-talet. Ändå har det länge saknats en samlad kartläggning eller granskning av de filmer och tv-program som skildrar samer och samisk kultur. Ragnhild Nilsson och Mats Rohdin berättar om arbetet med att sammanställa kollektionen ”Sápmi på film och TV” i KB:s samlingar och vilka utmaningar det har fört med sig.

Ragnhild Nilsson är lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.
Mats Rohdin är fil.dr i filmvetenskap och arbetar med de audiovisuella samlingarna på KB.

10 maj
Från hand­skrift till tryck – boken i det medel­ti­da Sveri­ge
Kodex (2022, red. Jonas Nordin) är en antologi om boken som objekt och kulturprodukt under medeltiden, då Sverige blev en del av den europeiska bildningssfären. Två av författarna, Ingela Hedström och Elin Andersson, samtalar om medeltidens religiösa litteratur och de första tryckta böckerna i Sverige.

Ingela Hedström (Riksarkivet) är fil.dr i nordisk filologi och arbetar som redaktör vid Svenskt Diplomatarium, Riksarkivet.
Elin Andersson (KB) är fil.dr i latin och arbetar med samlingarna i Roggebiblioteket och Domkyrkobiblioteket, Strängnäs.