​Hur blir svensk forskning mer tillgänglig och återanvändbar?

Offentligt finansierad forskning bör vara så tillgänglig och användbar som möjligt – för både människor och maskiner. Det är grunden i de så kallade FAIR-principerna. Kungliga biblioteket (KB) har tagit fram kriterier för att bedöma om en publikation uppfyller principerna. Dessutom föreslår KB en metod för att skapa en samlad bild av hur väl svenska publikationer och forskningsdata uppfyller FAIR.

Digitaliseringen skapar nya vägar för samverkan och nya sätt att sprida forskningsresultat. Därför finns en strävan mot öppenhet i den vetenskapliga processen: Publikationer bör finnas öppet tillgängliga, vara sökbara och innehålla information om hur de kan användas. FAIR är ett samlingsnamn på fyra ledord som ska stärka möjligheten att återanvända forskningsresultat. Principerna innebär att publikationer och forskningsdata ska vara:

• Findable (sökbara), 
• Accessible (tillgängliga) 
• Interoperable (kompatibla)
• Reusable (återanvändbara)

Principen om återanvändbarhet lyfter bland annat fram att forskningen bör ha tydliga användarlicenser. Det ska framgå hur informationen i ett material får användas, exempelvis om den får bearbetas eller användas i kommersiella sammanhang. Licensen ska även vara maskinläsbar.

Kriterier för att bedöma FAIR
Under 2017 fick KB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på kriterier relaterade till FAIR-principerna. Kriterierna ska kunna användas för att bedöma om offentligt finansierade publikationer uppfyller principerna.

KB:s förslag består av en rad baskriterier som kan utvecklas vidare över tid. Eftersom arbetet mot FAIR redan pågår i andra delar av världen bör Sverige ha ett nära samarbete med internationella aktörer. De aktörer som berörs, utgivare och repositorier (databaser som bland annat innehåller metadata för publikationer), behöver få tid och möjlighet att arbeta med omställningen.

Metod för en samlad bild av hur FAIR uppfylls
Samtidigt som KB fick uppdraget för publikationer fick Vetenskapsrådet (VR) motsvarande uppdrag för forskningsdata. KB fick dessutom i uppdrag att, utifrån båda myndigheternas underlag, föreslå en metod för att skapa en samlad bild av hur FAIR-principerna uppfylls.

Metoden bygger på en sammanställning av metadata för publikationer och forskningsdata vid svenska lärosäten och forskande organisationer. KB föreslår att Swepub används för att samla in metadata för publikationer. Swepub innehåller redan i dag sådan metadata, men behöver utvecklas för att kunna användas i bedömningen av FAIR-principerna.

För forskningsdata finns i nuläget ingen motsvarande tjänst. Här föreslår KB att en ny nationell tjänst utvecklas.

FAIR och KB:s uppdrag
2016 kom regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan, med målbilden att alla forskningsresultat bör vara öppet tillgängliga senast 2026. I samband med det fick KB i uppdrag att samordna arbetet mot öppet tillgång till vetenskapliga publikationer. Till det kom även uppdraget att ta fram kriterier och en metod kring FAIR-principerna.

FAIR-principerna introducerades 2016 av en grupp med representanter från bland annat akademi, forskningsfinansiärer och vetenskapliga förlag. Från början var principerna avsedda för forskningsdata, men har successivt börjat tillämpas på allt fler typer av forskningsresultat. Den svenska regeringen är bland de första i världen med att ge ett uppdrag som specifikt gäller publikationer.

Läs mer
Hela rapporten, Vetenskapliga publikationer och FAIR-principerna – Bedömningskriterier och metod för att kunna följa utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem, går att ladda ner från det här pressmeddelandet. På KB:s sajt OpenAccess.se finns mer information om arbetet med öppen vetenskap.

Kontaktuppgifter
Camilla Lindelöw, handläggare för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
010-709 31 94
camilla.lindelow@kb.se