KB och forskningsbiblioteken – självklara delar i forskningens infrastruktur

I dag överlämnades slutbetänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur till regeringen. Det lyfter bland annat Kungliga biblioteket (KB) och forskningsbiblioteken som viktiga delar i forskningens infrastruktur.

– Det är mycket positivt att utredaren är tydlig med att KB och forskningsbiblioteken är en självklar del av forskningens infrastruktur. Särskilt uppmärksammas bibliotekssektorn som kunskapsnav gällande digitaliseringen och tillgängliggörandet av publikationer, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall i en första kommentar.

Det är också välkommet att utredaren uppmärksammar KB-labb och ser dess potential och innovativa kraft i samverkan med andra forskningsaktörer, menar riksbibliotekarien:

– De nya forskningsmetoder som växt fram har skapat en forskningsdriven datarevolution inom humaniora och en rad andra vetenskapsområden. Detta har påverkat både vad KB kan göra med samlingarna och vad forskarvärlden förväntar sig i form av stöd för datadriven forskning.

Utredningen, som har letts av Tobias Krantz, överlämnades på onsdagen till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

– Vi kommer nu noggrant att analysera hela utredningen och återkomma med fördjupade kommentarer, avslutar Karin Grönvall.

Utredning om forskningsinfrastruktur

Betänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur går att läsa på regeringens webbplats. Den särskilde utredaren Tobias Krantz var högskole- och forskningsminister 2009–2010 och tills nyligen chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv. Hans uppdrag har varit att föreslå hur Sverige kan upprätthålla en forskningsinfrastruktur av hög kvalitet.