Nationella biblioteksstatistiken: Skolbibliotek saknas i 90 kommuner

90 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmar avsatt bemanning för skolbiblioteksverksamhet. Det visar den nationella biblioteksstatistiken som på onsdagen presenterades av Kungl. biblioteket. För första gången presenteras en samlad biblioteksstatistik, gemensam för alla offentligt finansierade bibliotek.

Undersökningen visar att det inte finns så många bibliotek som tidigare indikerats. Skolorna tillfrågades tidigare om de hade tillgång till skolbibliotek och då uppstod en viss dubbelräkning. Enligt undersökningen finns ca 2 300 bemannade bibliotek/serviceställen på olika adresser runt om i landet, inklusive enskilda skolbibliotek.


Användningen av e-medier på biblioteken ökar i snabb takt i och med att tillgången till licensierade e-medier ökar. Biblioteken rapporterar samlat 3,5 miljoner aktiva användare som utför 85 miljoner fysiska besök och närmare 100 miljoner besök via webben. Andelen aktiva låntagare på folkbiblioteken (dvs. lånat under 2014) är oförändrat 28 procent av antalet invånare. Sex av tio aktiva låntagare är kvinnor.

Omkring hälften av eleverna i landet går på skolor som har tillgång till skolbibliotek där det finns bemanning för skolbiblioteksverksamhet minst 20 timmar i veckan. Få skolbibliotek har fler än en anställd. I medeltal köper skolbiblioteken in fysiska medier för 100 kronor per elev och år och e-medier för 50 kronor per elev och år. Antalet folkbibliotek fortsätter att minska, vilket bland annat förklaras av att en del omvandlas till renodlade skolbibliotek.

De offentligt finansierade biblioteken har samlat ett bestånd av drygt 100 miljoner fysiska medier och det görs minst 77 miljoner fysiska lån.

Biblioteksverksamheten skiljer sig mycket åt mellan olika län/regioner. Det finns inte en jämnt fördelad tillgång till biblioteksverksamhet för alla invånare i landet. Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken uppgår samlat till 7,3 miljarder. Hälften av driftskostnaderna är lönekostnader för de 7 900 årsverken som utförs. Tre fjärdedelar av de anställda är kvinnor. Kommunerna står för majoriteten av kostnaderna för biblioteken.

De kommunala biblioteken anordnar en mängd aktiviteter som har läsfrämjande syfte. Antalet anordnade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat. Biblioteken är också en viktig institution för utbildning och kulturella aktiviteter genom sina omfattande utbildningsaktiviteter, kurser, träffar, uppträdanden och utställningar. Inom högskole- och sjukhusbiblioteken erbjuds t. ex avancerad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster.

I och med att en genomgripande förändring gjorts av frågornas innehåll, definitioner och urvalsram ska jämförelser bakåt i tiden göras med stor försiktighet även om det kan konstateras att folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna.

Rapporten och mer information finns på:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt-om-biblioteksstatistiken/

Presskontakt
Cecilia Ranemo, ansvarig handläggare biblioteksstatistik, 070-007 36 39