Ny rapport: Hur är läget för svensk biblioteks- och informationsvetenskap?

Hur är läget för svensk biblioteks- och informationsvetenskap – och hur kan den stärkas? Det är fokus i en ny rapport från Kungliga bibliotekets (KB) sekretariat för en nationell biblioteksstrategi. Rapporten presenterar även fem strategiska förslag för hur både utbildningen och forskningen kan utvecklas.

I Sverige finns biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar på fem lärosäten: Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Under förra året gav KB:s sekretariat för en nationell biblioteksstrategi dem i uppdrag att utreda situationen för sina respektive utbildningar.

Nulägesrapport och omvärldsbevakning
Resultatet av utredningarna presenteras nu i rapporten Profession, Utbildning, Forskning - Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession. Rapporten innehåller en omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Dessutom lyfts ämnets centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen fram.

Expanderad utbildning och ökad kompetensutveckling
Utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap är populära och biblioteken har i sin tur stort behov av utbildad personal. I ljuset av det argumenterar rapportförfattarna för att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten.

På forskningsområdet fungerar ämnet i grunden väl. Däremot är det fortfarande svårt att få finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Rapportens omvärldsanalys visar även behovet av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen.

Fem strategiska förslag
Rapporten avslutas med fem strategiska förslag för grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:

• En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap
• Nationell forskarskola för biblioteksforskning
• Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.
• Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning
• Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling

Läs hela rapporten
Hela rapporten finns bifogat det här pressmeddelandet och går även att ta del av på nationell biblioteksstrategis blogg. Från slutet av april finns den dessutom tryckt och tillgänglig i nätbokhandeln.

Kontaktuppgifter
För mer information om rapportens innehåll, kontakta:
Joacim Hansson, rapportförfattare, Linnéuniversitetet: joacim.hansson@lnu.se
Olof Sundin, rapportförfattare, Lunds universitet: olof.sundin@kultur.lu.se