Tryckfrihetsförordningen utsedd till världsminne av Unesco

Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen, och innebar både rätten att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB).

År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Den bestod av två delar:

• Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
• Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.

En idé från frihetstiden

Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.

Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på KB kan vi studera lagens följder. Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.

– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.

Stort värde för hela mänskligheten

Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.

Unescos världsminnesprogram syftar till att främja bevarandet av världens dokumentarv, verka för universell tillgång till dessa dokument och öka medvetenheten i världen kring förekomsten och betydelsen av dokumentarv. Svenska Unescorådet är nationell rådgivande och sakkunnig myndighet. Unescorådet stödjer svenska nomineringar till Världsminnesprogrammets internationella register, efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.

Tryckfrihetsförordningen nominerades till Unescos världsminnesregister år 2021.

Digitaliseringar av världsminnet

Lagen, som finns på KB:
Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten
(Tryckfrihetsförordningen, 1766, i bibliotekskatalogen Libris)

Förarbeten till förordningen, som finns på Riksarkivet:
Riksens ständers stora deputations handlingar 1765−1766, volym 1 (grundlagsutredning)
Riksens ständers stora deputations handlingar 1765–1766, volym 2 (tryckfrihetsutskottet)

För frågor kring utnämningen, vänligen kontakta:

Anders Edlund, tillförordnad kommunikationschef, Riksarkivet
Telefon: 076-140 94 22
E-post: anders.edlund@riksarkivet.se

Riksarkivets webbplats

Lotta Serning, kommunikationschef, Kungliga biblioteket
Telefon: 070-007 33 21
E-post: lotta.serning@kb.se

Kungliga bibliotekets webbplats

Thérèse Amnéus, presskontakt, Svenska Unescorådet
Telefon: 073-840 91 75
E-post: therese.amneus@regeringskansliet.se

Svenska Unescorådets webbplats