Vårens föreläsningar: Feministisk kamp, Versailles och konst på tv

Välkommen till en spännande vår på Kungliga biblioteket (KB)! Under sex onsdagskvällar kan du lyssna på föreläsningar om allt från 1970-talets feminism till det franska slottet Versailles.

Föreläsningsserien Berättelser från KB är ett fönster mot våra rika samlingar. Vi bevarar dagens berättelser för framtidens generationer och hos oss finns böcker, radio- och tv-program, handskrifter, filmer, prislistor, ljudinspelningar och mycket mer. 

Vårens första föreläsning, som äger rum onsdagen den 25 januari, handlar om antinazisten Vilhelms Scharps nedtecknade minnen från mellankrigstidens Europa. 

Föreläsningarna ges i KB:s hörsal i Humlegården, Stockholm kl. 17.30. Antalet platser är begränsat så boka gärna plats genom att maila till program@kb.se. Ange vilken kväll din bokning gäller. Bokade platser släpps fria tio minuter innan programmet startar.

Fri entré.

Varmt välkommen!

PROGRAM 
Klicka på respektive titel om du vill komma till evenemanget på KB:s Facebooksida.

Onsdagen den 25 januari
Labyrinten – Vilhelm Scharps minnen från Tyskland under 1920- och 30-talen

I Labyrinten får vi ta del av Vilhelm Scharps (1896–1978) minnen och intryck från resor i mellankrigstidens Europa. Scharp var aktiv i de antinazistiska sammanslutningarna Tisdagsklubben och Nordens frihet under andra världskriget. Efter kriget arbetade han i Sverige med att sprida kunskap om nazismen.

Hans samlade uppsatser gavs aldrig ut under 1940-talet som planerat. En kopia placerades däremot så småningom på KB, som publicerade materialet 2016.

Labyrintens redaktör Andreas Åkerlund, docent i historia, Uppsala universitet, och Lena Scharp Sandegren, dotter till Vilhelm Scharp, samtalar med Johannes Rudberg från KB om boken och om människan Vilhelm Scharp.

Onsdagen den 8 februari
Utanförskapets röster i skillingtryck

Den nyutkomna studien Brott, tiggeri och brännvinets fördärv: Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck berättar om hur skillingtrycken tog sig an sociala problem i sin samtid.

Karin Strand, författare till studien, lyfter fram exempel ur tiggarverser, missdådartryck och nykterhetsvisor och – inte minst – de verkliga människoöden som skymtar bakom orden.

Karin Strand är fil. dr i litteraturvetenskap och bitr. arkivchef vid Svenskt visarkiv (Musikverket).

Onsdagen den 22 februari
Bevakade av Säpo och beskyddade av Stasi – kärlek, passion och politik i skuggan av kalla kriget

Dröm och verklighet: Stellan Arvidson – kärleken, dikten, politiken bygger på Birgitta Almgrens forskning i Stellan Arvidsons arkiv, som finns på KB. Han var socialdemokratisk riksdagsledamot, publicerade flera diktsamlingar och var professor i svensk litteratur i DDR.

Tillsammans med sin livskamrat Britta Stenholm spelade Stellan Arvidson en avgörande roll för utformningen av den svenska grundskolan.

Birgitta Almgren är professor emerita i tyska och forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola.

Onsdagen den 8 mars
Feminister, aktivister och 8 mars

I Att ge sig själv makt: Grupp 8 och 1970-talets feminism undersöker Elisabeth Elgán organisationen Grupp 8, som i början av 1970-talet gjorde firandet av 8 mars till en scen för radikal feminism. 8 mars har därefter blivit alltmer av en jämställdhetens dag men också en dag då aktivister manifesterar sin syn på kön. 

Det är dock långt ifrån säkert att 1970-talets feminister skulle uppskatta det 8 mars står för i dag.

Elisabeth Elgán är professor i historia vid Stockholms universitet och ordförande i KB:s forskarråd.

Onsdagen den 22 mars
Modern konst på bästa sändningstid i tv

Avhandlingen Samtida konst på bästa sändningstid, som till stor del bygger på KB:s audiovisuella arkiv, visar hur svensk television var banbrytande när det gällde att introducera modern konst för tv-publiken under 1950- och 1960-talen.

Utifrån olika programexempel berättar konstvetaren David Rynell Åhlén om hur svensk tv förhöll sig till tidens konstliv och kulturpolitik. Han lyfter även fram hur det unga mediet kom att fungera som verktyg för upplysning och folkbildning.

David Rynell Åhlén är fil. dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

Onsdagen den 5 april
Versailles – myt och verklighet bakom världens mest berömda slott

Det franska slottet Versailles fortsätter att fånga omvärldens intresse och lämnar oupphörligen avtryck inom såväl forskningen som populärkulturen.

Historikern Jonas Nordin berättar om slottsanläggningens historiska och kulturella betydelse fram till i dag, bland annat utifrån KB:s samlingar men också med nedslag i sin bok Versailles: slottet, parken, livet.

Jonas Nordin är fil. dr och docent i historia, verksam vid KB, och har publicerat böcker och artiklar om 1600- och 1700-talets politiska och kulturella förhållanden.