Vårens föreläsningar: sväl­tår, rösträttskamp och bokför­läg­ga­ren Astrid Lind­gren

Snart drar vårens säsong av Berättelser från KB igång! Med start den 23 januari bjuder vi in till sju öppna föreläsningar med anknytning till KB:s samlingar.

Hör bland annat om svältåren som formade Sverige, Gudrun Schymans förhållande till svenska medier och Astrid Lindgrens mindre uppmärksammade karriär som bokförläggare.

Berättelser från KB är Kungliga bibliotekets öppna föreläsningsserie, dit vi varje år bjuder in en rad talare på olika teman ur våra samlingar. Programmet startar kl. 17.30 och entrén är alltid fri. Först till kvarn gäller, så kom i god tid för att få plats! Dörrarna öppnar kl. 17.10.

Har du frågor som rör evenemangen? Kontakta oss gärna på program@kb.se.

Varmt välkommen!

PROGRAM

23 januari: Från mörkaste Småland med temperament
Vilhelm Moberg var en av Sveriges mest lästa och älskade författare under hela 1900-talet. Samtidigt var han en stridbar debattör som gjorde minnesvärda avtryck i svensk offentlighet Jens Liljestrand presenterar Mannen i skogen: en biografi över Vilhelm Moberg (2018), som till stor del bygger på material från Mobergs personarkiv i KB.

Jens Liljestrand är författare, fil.dr. i litteraturvetenskap och biträdande kulturchef på Expressen.

6 februari: På jakt efter hungeråren
Åren 1867–69 drabbades stora delar av Sverige av svår missväxt och hungersnöd. Effekterna av katastrofen förstärktes av ett politiskt ointresse för att hjälpa de svältande. Magnus Västerbros Augustprisbelönade Svälten: hungeråren som formade Sverige skildrar den senaste verkliga missväxten i Sverige – men också hungersnöd som fenomen, dess historia och framtid.

Magnus Västerbro är författare och fri skribent.

20 februari: Gudrun Schyman och medierna
Sedan hennes politiska debut på 1970-talet finns Gudrun Schymans offentliga liv väl dokumenterat i tidningar, tv och radio. Som partiledare för Vänsterpartiet under 1990-talet symboliserade hon ett nytt slags politiker som "gick genom rutan" och aktivt använde sig av medierna. 

Johanna Palmström, frilansjournalist och författare till Det gäller livet - en biografi om Gudrun Schyman (2018), berättar om Schymans karriär, mediernas roll samt nyheter som samtidshistorisk källa.

6 mars: Rösträttsrörelsens pionjärer: exemplet Lydia Wahlström
I KB:s samlingar finns över 3 000 brev till och från Lydia Wahlström, tillsammans med ett stort antal dagboksanteckningar och kalenderblad. Hon är högaktuell denna vår – hundra år efter riksdagens beslut om kvinnlig rösträtt. I biografin Lydia Wahlström (2018) visar Ingrid Pärletun hur breven speglar kvinnors kamp för rösträtt, jämlikhet och demokrati såväl som ett komplicerat privatliv. Hör Ingrid Pärletun samtala med Karin Kvist Geverts.

Ingrid Pärletun är fil.mag. i historia, nordiska språk och litteraturhistoria.
Karin Kvist Geverts är modernhistoriker och verksam vid KB.

20 mars: Bokförläggaren Astrid Lindgren
Kjell Bohlunds bok Den okända Astrid Lindgren (2018) lyfter fram en mindre uppmärksammad sida av den hyllade barnboksförfattaren: hennes karriär som bokförläggare. Under 24 år delade Lindgren sitt arbete mellan att vara författare på förmiddagarna och förläggare på eftermiddagarna. Men trots framgångarna var de dubbla rollerna inte oproblematiska.

Kjell Bolund har varit verksam inom bokbranschen i över 30 år, bland annat som chef för Rabén & Sjögren och Norstedts Förlagsgrupp, och som ordförande i Svenska Förläggareföreningen.

3 april: Litteraturen, moderniteten och det judiska. Ett samtal om Karl Warburg
Vem var Karl Warburg? Vilken betydelse hade han för kritiken och litteraturhistorien vid 1800-talets slut? Vilken var hans roll i politiken och vid tillkomsten av Nobelbiblioteket? Och, inte minst, hur påverkade Warburgs judiska bakgrund hans möjligheter att verka i det svenska kulturlivet? Monica Lauritzen, författare till Karl Warburg, den varsamme vägvisaren (2018), samtalar med Lars M Andersson.

Monica Lauritzen är docent i engelskspråkig litteratur, kulturjournalist och författare.
Lars M Andersson är lektor i historia och föreståndare för Forum för judiska studier vid Uppsala universitet.

10 april: Kungliga biblioteket i ord och bild
I boken Kungliga biblioteket i ord och bild (2018) skildras det kungliga biblioteket som blev Sveriges nationalbibliotek. Med avstamp i 1500-talet och Vasaättens boksamlingar berättar Ingrid Svensson om bibliotekets uppdrag, organisation och samlingsuppbyggnad fram till våra dagar.

Ingrid Svensson är fil.lic. i litteraturvetenskap och tidigare förste bibliotekarie vid KB.