Gemenskap viktig i kampen mot övervikt

Mer än hälften av alla svenskar lider av övervikt, fetma eller svår fetma. Det visar en studie där nästan en halv miljon svenskar studerats. Forskarna har tittat på hur BMI inom företagshälsovården förändrats mellan 1995 och 2017 och andelen med svår fetma har ökat med hela 153 procent under perioden.

-  Det är skrämmande och visar verkligen hur svårt det är att leva hälsosamt, säger Johan Thomasson på Kvix.

Totalt studerades 447 925 svenskar i åldrarna 18-74 år. 55,1 procent hade ett BMI över 25 och var därmed överviktiga. 16.6 procent hade ett BMI över 30, gränsen för fetma, och 4.2 procent led av svår fetma och hade ett BMI över 35.

BMI kritiseras ofta för att vara ett trubbigt mått, eftersom muskler väger mer än fett och en person som tränar kan därför ha ett BMI som ligger över 25, utan att för den delen vara överviktig. Men ser man bortom individnivå så kan BMI vara ett bra mått för att förstå en utveckling på befolkningsnivå.

Samtidigt kommer rapporter om att flera av landets överviktsmottagningar inte längre kan behandla patienter i samma utsträckning, eftersom en stor del av personalen fått gå över till Covidvården. På Skånes universitetssjukhus beräknas vårdskulden nu vara två år, enligt en artikel i Dagens Nyheter och personalen vittnar om övergivna patienter och inställda gruppbehandlingar.

Problematiken med övervikt och fetma är vitt spridd i samhället och i alla ålderskategorier. Även antalet överviktiga barn mellan 11 och 15 år har fördubblats de senaste 30 åren.

-Jag tror att det är viktigt att tidigt visa våra barn att rörelse ska vara en naturlig del av livet. Hela samhället måste hjälpas åt med detta, skolan har en jätteviktig roll, men även familjen. Det gäller att tidigt etablera en vana, säger Johan Thomasson.

Framför allt kopplas den enorma ökningen till en samhällsförändring, där vi uppmuntras att konsumera energität mat samtidigt som den tekniska utvecklingen gör oss allt mer stillasittande. Det kan vara frestande att rikta anklagande blickar mot den överviktige, att lösningen är bättre kost och mer motion. Och förvisso är det sant att det i slutändan handlar om kaloribalans. Men det finns många fler faktorer att ta i beaktande. Dels har vi olika genetiska förutsättningar. Vissa kan äta precis vad de vill utan att öka i vikt, medan andra går upp i vikt så snart de ger efter för den minsta av frestelser. Men vi måste också bedriva en ständig kamp mot våra hjärnors primitiva utformande. Samhällsutvecklingen går betydligt fortare än evolutionen och våra hjärnor är utformade för att spara och lagra energi. Det är en ren överlevnadsmekanism. Vi dras till energirik föda och vi är lata av naturen, eftersom vi ska förbränna så lite energi som möjligt för att överleva. Och här uppstår konflikten. När du väl lagt på dig de extra kilorna kan det vara svårt att bli av med dem.

Folkhälsomyndigheten trycker på viken av förebyggande åtgärder. Och vikten av gemenskap och samhörighet är viktig när vi ska göra stora beteendeförändringar. Att till exempel skriva in träning i sin kalender, boka tid med en kompis för en promenad eller att skriva på sociala medier att man slutat med socker, kan öka motivationen att fortsätta. Att inspireras av andra människor och omge oss med förebilder och peppande stämning ger oss kraft till förändring.

-Vi på Kvix vill ta tillvara på detta. För oss handlar det inte bara om träning, kost och tillgång till fakta. Det handlar även om vikten av inspiration och gemenskap med andra. Tillsammans kan vi nå våra mål och stötta varandra i motgångar, säger Johan Thomasson.

Vi ser oss som en viktig aktör i folkhälsofrågan där vi bidrar med både en social tillvaro, digitalt och live men också som ett hållbart och långsiktigt alternativ till välmående. Det finns inga quick fix när det kommer till hälsan. Det är tufft men det betyder inte att det inte ska vara roligt och något vi kan jobba med tillsammans.