Uråldrig fiskart sjunger på sista versen

Havsnejonöga – den urtida och primitiva fiskarten – håller på att försvinna enligt senaste årens inventeringar. Det befarar nu länsstyrelserna i Halland, Västra Götaland och Skåne.

Det samlade svenska beståndet uppskattades 2008 till 1 200–2 500 individer. Efter sommarens inventeringar befarar nu länsstyrelserna att det samlade lekbeståndet längs hela västkusten inte överstiger 100 individer.

- Att en art som funnits i över 400 miljoner år, långt innan dinosauriernas tid, håller på att försvinna i Sverige är viktigt att uppmärksamma, säger Lars Molander, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland.

I Halland har arten minskat från att ha funnits i 20 vattendrag till att endast förekomma i två vattendrag. I Västra Götaland observerades endast tio havsnejonögon under årets inventering. I Skåne är arten mycket sällsynt och i Blekinge har den försvunnit helt. I Sverige finns arten enbart i Halland, Västra Götaland och Skåne.

Konkreta åtgärder behövs omedelbart. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är på gång att fastställa ett nationellt åtgärdsprogram under hösten.

Olika åtgärder måste till för att bryta den negativa trenden för havsnejonöga, en art med mycket specifika miljökrav i en miljö som påverkas hårt av människan.

- Åtgärdsprogrammet för havsnejonöga kommer att erbjuda en verktygslåda med bevarandeåtgärder, allt från information och kunskapsuppbyggnad till restaurering av livsmiljöer. Syftet är att gynna havsnejonöga, men åtgärderna kan även gynna många andra arter säger, Michael Diemer, utredare på HaV.

På regional nivå koordineras arbetet av länsstyrelserna. För att nå resultat krävs att inblandade parter, myndigheter, förvaltande och ideella organisationer med flera, arbetar gemensamt. 

- Under de senaste decennierna har det gjorts mycket åtgärder i vattendragen som borde ha gynnat havsnejonögat. Att beståndet fortsätter att minska är oroande och gör att man kan misstänka stora problem i havsmiljön, säger Mikael Svensson, konsulent vid ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontaktpersoner:

Länsstyrelsen Västra Götaland
Lars Molander
Länsfiskekonsulent
010-224 55 32

Havs- och Vattenmyndigheten
Michael Diemer
Utredare
010-698 61 53

ArtDatabanken
Sveriges Lantbruksuniversitet
Mikael Svensson
Konsulent
070-684 27 14

FAKTA

Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten och lever parisitiskt på andra fiskar i havet. Den tillhör djurklassen rundmunnar.

Havsnejonögats förändring från larv till blodsugande parasit

De första 5–7 åren tillbringar havsnejonögats larv nedgrävd i mjuka bottnar av sediment och organiskt material. Vid en längd av cirka 15 cm genomgår larven en omfattande som är en form av omvandling av dess yttre och inre organ.organ. Då övergår den från att leva som filtrerare till att livnära sig som blodsugande parasit på fiskar och marina däggdjur. Efter metamorfosen lämnar larven det vattendrag där den föddes och vandrar ut till havet där den slutliga tillväxten sker. Efter 1–3 år till havs har havsnejonögat uppnått en längd av 60–90 cm, i undantagsfall ända upp till 120 cm. Från slutet av maj börjar de könsmogna havsnejonögonen söka sig upp i vattendrag för lek. Leken sker normalt under juni månad, men vissa år kan den pågå långt in i juli.

Avsaknaden av stor fisk kan göra det svårt för havsnejonögat att överleva

Den komplexa livscykeln gör tillvaron besvärlig för havsnejonögat. Vattendragen behöver vara fria från vandringshinder, det behövs en lagom blandning av strömsträckor och lugnvatten och i havet behöver det finnas tillräckligt med bytesfisk. Ju större havsnejonögat blir desto större byten behöver den. Avsaknaden av stor fisk kan vara en nyckelfaktor.