Studenters läsförståelse och användning av kurslitteratur ska kartläggas av myndigheter, det föreslår regeringen i vårändringsbudgeten för 2025. Det välkomnas av Läromedelsförfattarna som vill se en utredning för att långsiktigt säkra tillgång och användning av kurslitteratur på universitet och högskolor.
Läromedelsförfattarna välkomnar den läroplansutredning skolminister Lotta Edholm tog emot idag. Utredningen föreslår bland annat att lärarens roll ska stärkas och bli mer aktiv, men saknar en skrivning som garanterar lärares inflytande över läromedelsinköpen.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ska föreslå åtgärder som innebär att endast personer med berättigat behov kan låna anpassad kurslitteratur via tjänsten Legimus. Läromedelsförfattarna välkomnar uppdraget och hoppas att nästa steg blir att införa ett studiebidrag för kurslitteratur samt en skrivning i högskolelagen som säkerställer att högskolorna främjar dess användning.
Försäljningen av kurslitteratur i Sverige rasar. På bara två år har försäljningen av ny kurslitteratur minskat med hela 40 procent. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna. – Vi står inför en snar kollaps. Om vi inte gör något nu kommer bristen på kurslitteratur snart att sänka Sverige som kunskapsnation, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att utveckla uppgiftsinsamlingen av kostnader för läroböcker, andra läromedel och annat undervisningsmaterial. Med ordentlig statistik över inköpen blir det enklare att upptäcka om en skola inte följer skollagen, menar Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.
Gustav Fridolin tar emot Läromedelsförfattarnas särskilda pris 2024, för sitt arbete som särskild utredare och sin genuina vilja att förbättra svensk skola.
Statsbidraget för läromedelsinköp 2023 ledde till att mer pengar lades på läromedel, men inte till någon ökad likvärdighet. Det konstaterar Läromedelsförfattarna i en ny rapport.
Nu är det klubbat! Skollagen ändras med syftet att stärka elevers tillgång till läromedel. Ett ändring som välkomnas av Läromedelsförfattarna.
Idag röstar riksdagen om att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen. Det är en vinst, men det är inte dags att fira riktigt än, det skriver Läromedelsförfattarna i dagens Göteborgs-Posten.
Hundratals lärare går ihop i en gemensam debattartikel på Läromedlets dag och kräver att makten över läromedelsinköp läggs på lärarna.
Regeringen inför ett nytt examensmål om läromedel i grund-, yrkes-, och ämneslärarutbildningarna, med syftet att säkerställa att studenterna förbereds för att i sitt yrke välja och använda läromedel. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande idag, den 6 oktober.
Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om stärkt tillgång till läromedel. Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilken betydelse läromedel har för undervisningen.
Sveriges kulturchefer glömmer ett viktigt krav på politikerna: förse Sveriges elever med läromedel. Det skriver Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall i ett öppet brev.
Regeringen meddelar att de vill definiera läromedel i skollagen. – Att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen är ett viktigt steg för att skapa en likvärdig skola, och att regeringen lägger fram det här förslaget är oerhört glädjande, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.
Idag lanserar Läromedelsförfattarna en kampanj för att säkra tillgången till läromedel i svensk skola. Genom ett upprop uppmanar de riksdag och regering att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen.
Det saknas en tydlig idé om hur läromedel ska användas inom Sveriges lärarutbildningar, och när läromedel behandlas görs det främst från ett kritiskt perspektiv. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna.
Svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan elever ökar. Det visar resultatet av PIRLS 2021, som släpps idag. Rätten till läromedel måste säkras för att vända trenden, menar Läromedelsförfattarna.
Skolverket har presenterat ett förslag till ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Att rusta elever med en digital kompetens, och att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen, är de två viktigaste målen som lyfts fram.
Elevers rätt till läromedel bör skrivas in i skollagen och lärare bör få bättre möjligheter att välja läromedel, det skriver Läromedelsförfattarna i dagens Svenska Dagbladet.
Idag, den 8 november, firas Läromedlets dag, en temadag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.