Dalarna står redo att öka livsmedelsproduktionen

Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit fram en rapport som ger en övergripande bild av livsmedelskedjan i länet. Rapporten blir en viktig del i det strategiska arbetet för en ökad livsmedelsproduktion och bättre beredskap i länet.

Det senaste halvåret har Coronapandemin inneburit nya utmaningar för livsmedelsproduktionen. Förutsättningarna för att producera och sälja mat har delvis förändrats, vissa aktörer har gynnats och andra har missgynnats av den nya situationen. Produktion, sysselsättning och värden har påverkats och frågan om regional livsmedelsberedskap har återigen blivit högaktuell.

Strategi för framtiden inom livsmedel

Dalarnas livsmedelsstrategi sträcker sig fram till år 2030 och pekar ut prioriterade områden som länet behöver arbeta med. En viktig pusselbit har varit att få en bra nulägesbild över livsmedelssektorns roll för samhällsutvecklingen och Länsstyrelsens nya rapport ger goda förutsättningar för det fortsatta arbetet.

Rapporten beskriver livsmedelskedjan i Dalarna med värdekedjor, produktion, sysselsättning, jordbruksmarkens användning och självförsörjning. Det framgår att produktionsvärdet i livsmedelskedjan har ökat de senaste tio åren, vilket är i linje med målet fastlagt i den regionala livsmedelsstrategin.

Goda förutsättningar med utvecklingspotential

I Dalarna är mjölk, nötkött, spannmål och potatis de stora produktionsgrenarna och det är också där självförsörjningsgraden är högst. Dalarna har goda odlingsförutsättningar för produktion med gräsmarker som ger foder till kor och odlingsslätter kring Dalälven för växtodling så som spannmål och potatis. Andra produktionsgrenar har en förhållandevis liten produktion men goda förutsättningar för att öka. Det gäller exempelvis gris och kyckling.

– Det är våra duktiga företagare som är grunden i den livsmedelsproduktion vi har och det finns stor potential att producera mer livsmedel i länet, men för att lyckas med det krävs stärkt konkurrenskraft och lönsamma livsmedelsföretag. Mjölkproduktionen har minskat i länet under flera år och liknar den utveckling som sker i hela Sverige medan flera andra europeiska länder går framåt där konkurrenskraften är högre, säger Anita Bohman Daniels, ordförande LRF Dalarna.

Livsmedel ger sysselsättning

Livsmedelskedjan sysselsätter nästan 10 000 personer i länet. De flesta heltidsarbetstillfällen finns i den senare delen av kedjan, som handel, restaurang och storkök. Inom jordbruket arbetar drygt 5000 personer, men omräknat till heltid blir det ca 1500 arbetstillfällen.

– Livsmedelskedjan är betydande både för ekonomi och sysselsättning i länet och det finns potential för att öka den ytterligare. Mer närproducerade livsmedel medför dessutom kortare transporter vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Birgitta Sacrédeus, Regionråd Region Dalarna.

Rapporten visar också att den mat som konsumeras i länet i liten utsträckning kommer från lokala råvaror. Merparten av konsumtionen är varor som köps in till länet, varav vissa skulle gå att producera här.

– Målet i den nya strategin är tydligt – vi ska fortsätta att öka länets produktion av livsmedel fram till 2030. Det ger många positiva effekter. Förutom att fler arbetstillfällen skapas ökar möjligheten till självförsörjning vilket i sin tur stärker vår beredskap i länet, avslutar Landshövding Ylva Thörn.

För mer information, kontakta:

Anders Carlborg, Processledare Stärkt livsmedelskedja i Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna 

anders.carlborg@lansstyrelsen.se
010 225 02 95

Stina Ernstsson, Samverkan i matkedjan, LRF Dalarna,
stina.ernstsson@lrf.se 
010 184 45 18