Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Effektivare produktion av ”grön” vätgas med nytt kombinationsmaterial

    Den kemiska reaktionen för att framställa vätgas av vatten blir flera gånger mer effektiv av en kombination av nya material i tre lager, visar forskare vid Linköpings universitet. Vätgas framställt av vatten är en lovande förnybar energikälla – särskilt om vätgasen framställs med hjälp av solen.

    Man i ett labb håller upp ett platt material.
  • Starkare Berzelius är redo för framtidens forskning

    Nu är den senaste uppgraderingen av superdatorn Berzelius vid Linköpings universitet klar. Med en fördubblad kapacitet kan forskare i hela Sverige ta sig an samtidens och framtidens utmaningar inom bland annat materialvetenskap, bioinformatik och maskininlärning.

  • Stort steg för platt och justerbar optik

    Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid Linköpings universitet markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik, med framtida tillämpningar som videohologram, osynlighetsmaterial, och sensorer samt inom biomedicinsk avbildning. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.

  • Byggprojekt i städer – så kan det bli mindre störningar

    Att någon har helhetsperspektivet över alla byggprojekt i en stad är den viktigaste faktorn för att störningarna ska bli så få som möjligt samtidigt som byggprojekten går framåt. Men det är lättare sagt än gjort. Det visar forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny antologi som sammanfattar två mångåriga forskningsprojekt.

  • Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

    De globala utsläppen av koldioxid från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat Linköpings universitet i en artikel i tidskriften Nature Communications.

  • Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.

  • Batteriet som kan få vilken form som helst

    Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

  • Framtidens lysdioder är billiga och miljövänliga

    Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har forskare vid Linköpings universitet kommit fram till i en studie publicerad i Nature Sustainability.

  • Punktligare tåg med striktare tidtabeller

    Ett tydligare regelverk när Trafikverket lägger tågens tidtabeller skulle minska antalet förseningar. Det har Emma Solinen visat i sin avhandling från Linköpings universitet och vissa av metoderna är redan implementerade hos Trafikverket.

  • Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

    I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

  • Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

    Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.

Visa mer