Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Forskare vid Linköpings universitet har markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Foto: Thor Balkhed

    Stort steg för platt och justerbar optik

    Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid Linköpings universitet markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik, med framtida tillämpningar som videohologram, osynlighetsmaterial, och sensorer samt inom biomedicinsk avbildning. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.

  • Forskare från bland annat Linköpings universitet har släppt en bok som sammanfattar två mångåriga forskningsprojekt om hur byggprojekt i städer kan störa så lite som möjligt. Foto: Thor Balkhed

    Byggprojekt i städer – så kan det bli mindre störningar

    Att någon har helhetsperspektivet över alla byggprojekt i en stad är den viktigaste faktorn för att störningarna ska bli så få som möjligt samtidigt som byggprojekten går framåt. Men det är lättare sagt än gjort. Det visar forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny antologi som sammanfattar två mångåriga forskningsprojekt.

  • "Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av CO2-utsläppen från industrin globalt," säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet. Foto: Teiksma Buseva

    Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

    De globala utsläppen av koldioxid från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat Linköpings universitet i en artikel i tidskriften Nature Communications.

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid LiU har utvecklat en mikropipett vars diameter endast mäter 2 mikrometer i spetsen. Foto: Thor Balkhed

    Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU har utvecklat ett batteri som är mjukt och formbart. Foto: Thor Balkhed

    Batteriet som kan få vilken form som helst

    Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

  • Foto: Olov Planthaber

    Framtidens lysdioder är billiga och miljövänliga

    Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har forskare vid Linköpings universitet kommit fram till i en studie publicerad i Nature Sustainability.

  • Foto: Thor Balkhed

    Punktligare tåg med striktare tidtabeller

    Ett tydligare regelverk när Trafikverket lägger tågens tidtabeller skulle minska antalet förseningar. Det har Emma Solinen visat i sin avhandling från Linköpings universitet och vissa av metoderna är redan implementerade hos Trafikverket.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en perovskit-solcell upprepade gånger där vatten är det enda lösningsmedlet. Foto: Thor Balkhed

    Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

    I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

  • Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

    Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

    Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, och Karolinska institutet har utvecklat en metod för att fästa ledande plaster till enskilda celler. Foto: Thor Balkhed

    Enskild cell kan kopplas till elektroder av plast

    Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.

  • Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

    Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

    Artificiell intelligens som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling från Linköpings universitet har utvecklat begreppet maskinpsykologi och hur det kan bidra till AI-utvecklingen.

Visa mer