Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Biträdande professor Mattias Hjerpe och universitetslektor Sofie Storbjörk forskar kring hur fastighetsägare kan förebygga översvämningar. Foto: Jonas Roslund

    Översvämningar – så kan fastighetsägare jobba förebyggande

    Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta eget ansvar och är okunniga om vilka förebyggande åtgärder de själva kan göra. Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

  • Forskarna har tagit upp långa provkärnor från havsbotten utanför Studsvik för att kunna spåra när i tiden olika radioaktiva ämnen kommit dit. Foto: Marie Karlsson

    Radioaktivt arv på Östersjöns botten – ett redskap för framtida riskbedömningar

    Radioaktiva utsläpp från de senaste decennierna kan spåras i havsbottnen. Per Törnquist har i sin avhandling från Linköpings universitet kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i kartor över spridningen av olika radioaktiva ämnen, som kan användas för att bedöma riskerna vid planerade eller oavsiktliga utsläpp av radioaktiva ämnen.

  • Radioaktivt kärnavfall – så kan vi hindra att det glöms bort

    Radioaktivt kärnavfall – så kan vi hindra att det glöms bort

    Det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk ska förvaras i tillslutna bergrum under 100 000 år. Det kommer att vara farligt under mycket lång tid. Så hur kan vi försäkra oss om att mänskligheten inte glömmer bort att det finns där? Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram ett förslag på hur minnet ska hållas vid liv över generationerna.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en perovskit-solcell upprepade gånger där vatten är det enda lösningsmedlet. Foto: Thor Balkhed

    Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

    I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

  • – Det blir i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till klimatmötena, säger Jonathan Josefsson. Foto: Jonas Roslund.

    Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

    Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet. Allvarligast är ekonomiska hinder som särskilt drabbar dem med sämre socio-ekonomiska resurser och dem med längst avstånd till toppmötena. Därför krävs att FN satsar mer pengar på ungas deltagande, menar en av forskarna bakom studien.

  • Nyplanering av träd kan bidra till att nå målen om minskade metanutsläpp, enligt professor Alex Enrich Prast vid Linköpings universitet.

    Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

    Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidningen Nature.

  • Energigemenskaper kan vara ett sätt att undvika konflikter kring omställningen till ett mer hållbart samhälle, menar Fredrik Envall.

    Så ser vägen till ett förnybart och mer demokratiskt energisystem ut

    EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från Linköpings universitet. I ett snart avslutat forskningsprojekt lägger de fram förslag på åtgärder.

  • Stockholms klimatmål vilar i hög grad på teknik som kanske visar sig inte kommer att fungera som tänkt, menar forskarna.

    Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

    Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.

  • En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

  • Professor Eva Lövbrand och universitetslektor Anna Bohman på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

    Klimatomställningens kanariefåglar

    Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

  • Vi måste städa atmosfären på koldioxid, säger Mathias Fridahl, universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

    Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

    Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

Visa mer