Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Vad vet vi om genteknologi?

    Genteknologi används idag i allt större skala såväl inom medicinen som inom djuruppfödning och livsmedelsindustri. Men hur uppfattar och förstår allmänheten genteknologi och genteknisk forskning? Och vilka frågor väcker den?

  • Överdriven rädsla för vattenkrig

    Vatten är en källa till samarbete, snarare än konflikt. Länder som konkurrerar om en knapp vattentillgång väljer att förhandla snarare än att kriga om vattnet. Därför bör dystra profetior om framtida vattenkrig tas med en rejäl nypa salt. Det är inte troligt att de kommer att besannas.

  • Kronisk trötthet, ett ifrågasatt lidande

    Kronisk trötthet är en sjukdom som inte syns utåt, som inte kan mätas medicinskt, och som därför lätt ifrågasätts. Hur personer med kronisk trötthet hanterar detta visas i en ny avhandling vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet.

  • Feberns gåta löst

    Feber är för det mesta inte farligt – tvärtom. Men oftast vill man ändå få ner tempen till normala 37 grader.

  • Säkerhet på sjukhus och kärnkraftverk

    När stora olyckor händer på en arbetsplats inleds ofta jakten på en syndabock eller ett tekniskt fel. Resultatet kan bli en reprimand, en teknisk förändring eller en översyn av rutinerna. Men det är ingen långsiktig lösning. Kärnan i problemet är att stora system är alltför komplexa att hantera för enskilda människor.

  • Bättre bilder på hjärnan

    Tack vare en snart 70 år gammal statistisk metod kan nu forskare och kirurger få betydligt bättre bilder av hjärnan.

  • Nytt material smörjer sig självt

    Ett mycket slitstarkt och dessutom självsmörjande material har sett dagens ljus på ett tunnfilmslaboratorium vid Linköpings universitet.

  • Energitemat en fråga om val

    Vilken energikälla bör vi välja och varför? Det är den dominerande aspekten på kunskapstemat energi som det behandlas i den svenska skolan.

  • Så lurar parasiten immunförsvaret

    Parasiten Leishmania drabbar varje år två miljoner människor, varav 60 000 dör. En upptäckt av en grupp biofysiker vid Linköpings universitet kan förklara hur denna encelliga protozo (urdjur) lyckas dupera kroppens immunförsvar, och kan vara ett steg på vägen mot verksamma läkemedel och vaccin.

  • Blodanalys med celler från groda

    Med hjälp av pigmentceller i huden kan vissa grodor och fiskar kan ändra färg, för att kamouflera sig eller skicka ut sexuella signaler.

Visa mer