Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Mycket små nyfödda klarar sig bra i livet

    Nyfödda som väger under 1 500 gram räddas numera i nio fall av tio till livet, och deras långtidsprognos är generellt sett god. En mindre grupp har handikapp under uppväxten men vid 20 års ålder är livskvaliteten lika bra som för personer födda efter en normal graviditet, visar en doktorsavhandling vid LiU.
    I en långtidsstudie följdes 86 barn med mycket låg födelsevikt, 1 500 gram eller lägre,

  • Systemfel i svensk miljöövervakning

    Många förändringar och trender som syns i miljödata har inte inträffat i verkligheten. De beror istället på att man bytt metoder eller personal på laboratorier eller vid provtagningar.
    Det är en av slutsatserna i en ny avhandling som också visar hur information från gamla miljödata kan räddas. Karl Wahlin, doktorand i statistik, har analyserat långa tidsserier av kemidata från yt- och grundvatt

  • En biosensor som bygger sig själv

    Framtidens material kan byggas upp av beståndsdelar som själva gör jobbet. Denna självorganisering är naturens metod som nu tas över inom nanotekniken. I en avhandling från LiU visas hur syntetiska proteiner och guldpartiklar kan samverka i en ny typ av biosensor.
    Byggstenarna i tekniske biologen Daniel Ailis avhandlingsarbete utgörs av guldpartiklar och proteiner som designats och tillverkats

  • Vem ska få födas?

    Nya reproduktionstekniker och ökande kunskaper inom genetik gör det i allt större utsträckning möjligt att välja vem som ska sättas till världen. Detta påverkar även vår syn på föräldraskap, menar Erik Malmqvist, som i en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet diskuterar komplexa etiska frågor kring de nya teknikerna.
    Idag används gentester i samband med provrörsbefruktning för att und

  • Så regleras kroppens jonkanaler

    Genom att lösa en vetenskaplig tvist om hur cellernas jonkanaler öppnas och stängs har forskare vid LiU hittat en ny måltavla för läkemedel mot bland annat epilepsi och hjärtflimmer.
    Professor Fredrik Elinder och med dr Amir Broomand, forskare i molekylär neurobiologi, lägger fram sina resultat i det kommande numret av den högrankade tidskriften Neuron. Nervimpulser förmedlas mellan cellerna i

  • Norsk-svensk studie visar förlängd överlevnad vid småcellig lungcancer


    Den ansedda tidskriften Journal of Clinical Oncology publicerar idag den s k IRIS-studien, en norsk-svensk studie av behandling vid spridd småcellig lungcancer. Studien har jämfört två olika kombinationer av cytostatika: karboplatin+ Campto och karboplatin + kapslar etoposid. Chansen att leva efter ett år ökade från 24 till 34 procent för de patienter som fick karboplatin + Campto, säger Sve

  • Därför dör transplanterade insulinceller


    Ett försök till behandling av typ 1-diabetes är att transplantera insulinproducerande cellöar. Men dessa har visat sig vara kortlivade och ingreppet måste göras om. Nu visar forskare vid Linköpings och Uppsala universitet att bildning av proteintrådar, amyloid, i de transplanterade cellerna kan vara en orsak till att de dör.
    Hittills har det varit okänt varför insulinproduktionen upphört.

  • Stort intresse för ny speciallärarutbildning

    Denna vecka startar en ny speciallärarutbildning på Linköpings universitet. Och intresset är stort, med över fem sökande per plats.
    Speciallärarutbildningen har stått högt på utbildningsminister Jan Björklunds önskelista alltsedan den borgerliga alliansens maktövertagade 2006. Det har varit mycket tal om att "återinföra" den utbildning som las ner 1989.- Den tidigare utbildningen hade fokus på

  • Mycket ström att spara i chippets klocka

    Dagens mikroprocessorer är supersnabba kraftpaket men samtidigt duktiga strömslukare. En allt större del av energin går till att driva de klocksignaler som synkroniserar trafiken på chippet. Med en ny teknik utvecklad vid Linköpings universitet kan den effektförbrukningen minskas med 60 procent.
    Aktiviteten i de flesta digitala chip synkroniseras med en klocka, en oscillator som alstrar en elle

  • Mekanism bakom kokainbegär identifierad

    En möjlig väg att i framtiden förhindra återfall i drogberoende har upptäckts av forskare vid Linköpings universitet och det tyska cancerforskningscentret DKFZ. Målet är de dopaminproducerande nervcellerna i mitthjärnan.
    Tidigare forskning har visat att dessa celler blir mer retbara när man tar droger. För att ta reda på den funktionella betydelsen av detta använde forskarna en musmodell för ko

  • Skolungdomar löser klimatkrisen

    Sommarveckan är en vecka fylld med upplevelser och experiment på Linköpings universitet, denna gång i samarbete med Bergska skolan och Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång. 50 östgötska skolungdomar ägnar fem dagar åt problemlösning, konstruktion och laborationer i teknik och naturvetenskap.
    Deltagarna i sommarveckan, som infaller 11-15 augusti, börjar årskurs 8 i höst. Deras handledare är student

  • Oegennyttiga fildelare blir kompisar på nätet

    Debatten kring fildelning ger intryck av att det oftast handlar om piratkopierade filer som sprids illegalt. Men många digitala filer sprids helt lagligt av sina egna upphovsmän till vänner och bekanta av rent sociala skäl. De granskas i en aktuell avhandling i datavetenskap.
    Musiker som vill få skivbolag intresserade av sin musik och få respons på den, stolta föräldrar som vill visa upp sina b

Visa mer