Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Docent Carolina Lundqvist har undersökt förekomsten av olika former av övergrepp inom cheerleading.

    Var tredje inom cheerleading vittnar om psykologiska övergrepp

    Av nuvarande och tidigare idrottare inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet. Undersökningen visar att missnöje med ledarskap, skador, hög press och dålig stämning i laget är stora anledningar till att aktiva slutar.

  • Välkommen till Humanistdygnet i Linköping, säger Viveca Valgren, ceremonimästare på Linköpings universitet.

    Knyckare, äckel och AI på Humanistdygnet i Linköping

    5 oktober är det dags för kunskapsfestivalen Humanistdygnet i Linköping. Flashbackprat med Emma Knyckare, en föreläsning om äckel och panelsamtal om AI är några exempel på vad som står på det späckade programmet. Dessutom delas Linköpings kommuns pris till Tage Danielssons minne ut. Årets pristagare är författaren och språkvetaren Sara Lövestam. Hela evenemanget är gratis och öppet för alla.

  • Anette Wickström och Judith Lind på Tema Barn vid Linköpings universitet.

    Motstridiga signaler från influencers som pratar psykisk ohälsa

    Kvinnliga influencers som pratar om psykisk ohälsa går en svår balansgång mellan olika kvinnoideal. De levererar budskapet att man måste älska sig själv och ta ansvar för sitt mående, samtidigt som de måste visa ödmjukhet för att inte framstå som skrytsamma. Det framgår av två nya studier från Linköpings universitet där inlägg från fyra framgångsrika influerare har analyserats.

  • Sofia Thunberg har studerat hur robotdjur används på demensboende.

    Robotdjur allt vanligare i äldrevården

    Över hälften av Sveriges kommuner har köpt in robotdjur i form av hundar eller katter till sina demensboenden. Men hur det påverkar personalens arbete eller om robotarna ens är bra för de äldre utvärderas aldrig. Detta enligt en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Men avhandlingen visar att robotdjuren kan ha stor betydelse för de äldres välbefinnande.

  • De mjuka elektroderna som Klas Tybrandts forskargrupp vid Linköpings universitet har utvecklat är töjbara för att kunna följa med i kroppens rörelser utan att skada vävnaden. De innehåller extremt tunna trådar av guld. Foto: Thor Balkhed

    Mjukt guld skapar kontakt mellan nerver och elektronik

    Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid Linköpings universitet lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande. Dessutom beräknas materialet hålla länge i kroppen. Studien har publicerats i tidskriften Small.

  • Peter Larsson är professor i molekylär neurofysiologi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature. Foto: Magnus Johansson

    Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

    Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

  • Nyplanering av träd kan bidra till att nå målen om minskade metanutsläpp, enligt professor Alex Enrich Prast vid Linköpings universitet.

    Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

    Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidningen Nature.

  • En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

    Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

  • De fyra prognostiska grupperna i levern före spridning av bukspottkörtelcancer: spridning till levern inom 6 månader (orange) respektive efter mer än 6 månader (röd), metastaser i andra organ (grön) och normal lever (blå). Av Vanessa Dudley

    Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

    Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.

  • Att ge flickor tillgång till teknik stämmer med FN:s hållbarhetsmål om allas rätt till utbildning, menar Ulrika Sultan.

    Den otekniska flickan är en myt

    Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som gjorts för att öka tjejers teknikintresse är en del av problemet – inte lösningen.

  • På superdatorer, ex Berzelius vid LiU, simulerar forskare hur atomer i olika material beter sig. Data ifrån sådana simulationer görs tillgänglig över hela världen via standarden OPTIMADE för att träna framtidens AI-modeller för materialforskning.

    Internationellt samarbete lägger grunden för framtidens AI för material

    Artificiell intelligens (AI) skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material, något som underlättas av en bred internationell standard. Forskare vid Linköpings universitet är med och organiserar ett stort internationellt samarbete som nu presenterar en utökad version av standarden OPTIMADE.

Visa mer