Troende är inte mer generösa än ateister – i alla fall så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. I tre studier gjorda i Sverige, USA, Egypten/Libanon visar forskare från Linköpings universitet vilken inverkan tro och icke-tro har på människors givmildhet.
Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. AI-noden kombinerar en toppmodern AI-optimerad superdator med stöd för utbildning, forskning och innovation. Ansvarig för AI-noden blir Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer, NAISS, med Linköpings universitet som värd och Rise som samarbetspartner.
Med hjälp av en ny typ av experiment har forskare vid bland annat Linköpings universitet lyckats bekräfta en tio år gammal teoretisk studie som säger att komplementaritet kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances och kan på sikt bana väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.
När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals även i ”hårda politikämnen” när mötena hålls digitalt.
Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.
Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.
Vi människor tar avstånd från helt neutrala produkter om de gillas av personer som har politiska åsikter vi inte tycker om. Det framgår av fyra studier från Linköpings universitet. Beteendet förstärks dessutom om vi måste ta ställning när andra ser på. Forskarna har undersökt hur det påverkar val av kläder, choklad och vilka välgörenhetsorganisationer vi stödjer.
När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.
Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet. Allvarligast är ekonomiska hinder som särskilt drabbar dem med sämre socio-ekonomiska resurser och dem med längst avstånd till toppmötena. Därför krävs att FN satsar mer pengar på ungas deltagande, menar en av forskarna bakom studien.
Professor Erik Lindahl blir ny föreståndare för Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS) – den mest använda forskningsinfrastrukturen i landet. Han betonar behovet av fortsatt utbyggnad av datakraften i Sverige och Europa.
16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.
AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget. Resultaten, publicerade i Nature Communications, är ett steg mot effektivare utveckling av nya proteiner för bland annat läkemedel.
