Antibiotika i resväskan kan vara en dold risk

Antibiotika som förs in av flygresenärer kan vara ett större problem än vi tidigare anat. Det visar en studie som forskare vid bland annat Linköpings universitet gjort vid tre internationella flygplatser i Sverige och Norge: Arlanda, Landvetter och Gardermoen. Risken finns att användningen av denna antibiotika bidrar till utvecklingen av resistenta bakterier, enligt forskarna.

Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika är ett globalt hot mot folkhälsan. I Skandinavien försöker vården därför begränsa användningen och all antibiotika som skrivs ut registreras.

Samtidigt har tullpersonal larmat om att okända mängder antibiotika helt lagligt förs in via de internationella flygplatserna. Detta eftersom det är tillåtet att ta med sig preparat för eget bruk under en begränsad tid. Den här införseln syns inte i statistiken.

För att få grepp om hur mycket det kan handla om genomförde forskarna en studie i samarbete med tullen vid Arlanda, Landvetter och Gardermoen. Resultaten publiceras i tidskriften Antimicrobial Resistance & Infection Control.

Under fem dagar kontrollerades 406 internationella resenärer. Av dessa visade sig 14 procent ha antibiotika i resväskan. Urvalet var inte slumpmässigt, utan gjordes av tullpersonalen enligt deras vanliga rutiner. Forskarna överraskades av att så många av de kontrollerade resenärerna hade antibiotika med sig.

– Man kan i alla fall inte säga att det här inte är ett problem, utan det är något man behöver titta närmare på, säger universitetslektor Anna Moberg vid Linköpings universitet som lett studien.

Det fanns stora skillnader beroende på varifrån resenärerna kom. Bland kontrollerade resenärerna från EES-området, som består av EU-länderna, Norge, Liechtenstein och Island, hade 3 procent antibiotika med sig. För de kontrollerade resenärerna från Asien var andelen 27 procent.

Mer än en tredjedel av den påträffade antibiotikan tillhörde grupper som världshälsoorganisationen, WHO, bedömer har högre risk att driva på utvecklingen av resistenta bakterier.

Även om urvalet av resenärer inte skedde slumpmässigt ger resultatet en fingervisning om att betydande mängder antibiotika kan föras in via flygplatserna, menar forskarna.

– Skulle resultatet gälla alla internationella resenärer och de faktiskt använder antibiotikan, skulle det kunna ha en konkret påverkan på resistensutvecklingen, säger Anna Moberg.

Hon menar att det kan behövas skärpta regler. Idag är det tillåtet att ta med sig antibiotika för tolv månaders eget bruk från ett annat EES-land. För resenärer från andra länder gäller tre månader. Men väldigt få sjukdomstillstånd kräver så lång antibiotikabehandling, enligt Anna Moberg.

Minst lika viktigt är att öka medvetenheten hos medborgarna om riskerna med överdriven antibiotikaanvändning, menar hon.

Studien är ett samarbete mellan universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Oslo och Uppsala, samt Skånes universitetssjukhus, Region Jönköpings län, Västra Götalandsregionen och Region Östergötland.

FAKTA:

• Andelen resenärer med antibiotika skilde sig åt mellan flygplatserna: 23 procent på Arlanda och 10 procent på både Landvetter och Gardermoen.

• Under de fem dagar som studien pågick anlände drygt 137 000 internationella resenärer till de tre flygplatserna.

Kontakt: Anna Moberg, universitetslektor: +46 0790–655 117; anna.moberg@liu.se

Artikel: Import of antibiotics by air travellers – an observational study at airports in Sweden and Norway (2026), C Lenander, A Persson, H Al Hassani, K Hedin, S Høye, S Jensen, P-D Sundvall, S Sundvall, Anna Moberg, Antimicrobial Resistance & Infection Control, publicerad 11 september 2026, DOI: 10.1186/s13756-026-01816-6