Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Barnskötarnas klassresa

Få utbildningar har skiftat så mycket i status och framtidsutsikter som den till barnskötare. Spänningen mellan omsorg och pedagogik går som en röd tråd genom utbildningens historia, visar en studie vid Linköpings universitet.

Utbildningen till barnskötare var ursprungligen en vårdutbildning i landstingets regi som betonade omsorgen. Men i och med att pedagogikens betydelse har ökat i förskolan har barnskötare fått svårt att hävda sig som en egen kår.

– Omsorg uppfattas inte längre som en viktig kompetens för barnskötare. De ses i stället som mindre kvalificerade pedagoger, säger Eva Reimers.

Hon är professor i pedagogiskt arbete och genomför tillsammans med historikern Birgitta Plymoth en studie av utbildningarna till barnskötare och förskollärare.

Barnomsorgen hade en central roll i det svenska välfärdsbygget på 1970-talet . Det uppfattades som radikalt och statusfyllt att jobba där, men det fanns en växande spänning mellan omsorgens och pedagogikens utrymme i både utbildningen och yrkesrollen.

När behovet av personal växte på 1980-talet skapades korta utbildningar för arbetslösa, dagbarnvårdare och barnskötare utan utbildning.

– Det fanns en mängd versioner av utbildningen, på en termin upp till två år och det blev oklart vad det egentligen var för utbildning. Statusen sjönk och det blev svårare för barnskötarna att få jobb med bra anställningsvillkor, säger Eva Reimers.

Utbildningens guldålder inträffade i början av 1990-talet när den var ett treårigt program i gymnasieskolan som gav behörighet till högre studier. För många ambitiösa tjejer var programmet en möjlighet att få både en yrkesutbildning och kunna läsa vidare.

Idag är barn- och fritidsprogrammet en yrkesförberedande utbildning som inte ger behörighet till högre studier. Programmet har en pedagogisk inriktning som kan leda till bland annat arbete som barnskötare, men många blir personliga assistenter.

Utbildningen har många sökande, men det är svårt att få fast anställning som barnskötare. Även kommuner som själva anordnar utbildningen kan ha som policy att inte anställa barnskötare i förskolan.

I nästa steg av studien, som finansieras av Vetenskapsrådet, analyserar Birgitta Plymoth och Eva Reimers förskollärarnas utbildning och yrke.

Kontakt: Eva Reimers, eva.reimers@liu.se, 011-363152 (mobil anknytning)


Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping