Gå direkt till innehåll
Vid en skadehändelse med flera skadade behöver de som är på plats samarbeta. Några kan behöva använda sina händer för att bromsa blödning med direkt tryck, samtidigt som andra hämtar utrustning och larmar 112. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universite
Vid en skadehändelse med flera skadade behöver de som är på plats samarbeta. Några kan behöva använda sina händer för att bromsa blödning med direkt tryck, samtidigt som andra hämtar utrustning och larmar 112. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universite

Pressmeddelande -

Där bör första hjälpen-utrustning placeras för att rädda flest liv

Var ska utrustningen för att stoppa blödningar vara placerad för att rädda så många liv som möjligt? Det har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med amerikanska forskare tagit reda på genom att i dator simulera en explosion i ett köpcentrum. En av de viktigaste slutsatserna: blödningskontrollkit ska inte placeras vid entréerna.

Om en olycka eller attack inträffar kan personer ur allmänheten rädda liv genom att göra en första insats i väntan på ambulans eller annan professionell hjälp. Men det räcker inte att människor ser sig själva som en livräddande aktör som är först på plats och är beredda och har färdigheten att agera.

– Det måste också finnas viss utrustning tillgänglig för att kunna hantera stora blödningar. Frågan är då var de ska placeras så att personer som vill hjälpa till snabbt kan hämta blödningskontrollkit, säger Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskningschef vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping.

Det har fram tills nu saknats riktlinjer för hur sådana blödningskontrollkit bör placeras ut för att ge maximal nytta. Den aktuella studien, som publiceras i Disaster Medicine and Public Health Preparedness, bidrar nu med forskningsbaserade rekommendationer.

– Vi fann att flest liv räddades när blödningskontrollkit placerades på två ställen eller fler inne i lokalen, men framför allt ska de inte placeras i anslutning till entréer. Vi kom också fram till att utrustningen ska vara tillgänglig inom 90 sekunders gångavstånd, säger Anna-Maria Grönbäck, doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, som har arbetat med att utveckla simuleringen.

Blödningskontrollkit bör alltså inte placeras vid entréer, så som hjärtstartare ofta är. Anledningen är att de då kan bli svåra att nå i en situation då många människor samtidigt ska evakueras, som vid en attack, ett läktarras eller liknande. Enligt statistik om attacker kan det röra sig om ungefär 20 skadade som behöver tas om hand med varsitt blödningskontrollkit. Att placera blödningskontrollkit på samma plats som tydligt utmarkerade hjärtstartare kan vara till hjälp, så länge de inte placeras vid entréerna.

Rekommendationerna baseras på slutsatser som forskarteamet har fått fram genom att utveckla en datorbaserad simulering av en explosion i ett stort köpcentrum där tusentals personer befinner sig. Forskarna har tittat på vad som händer precis efter en explosion i simuleringen. Majoriteten av de simulerade människorna försöker ta sig ut ur lokalen och rör sig mot utgångarna. Simulerade människor som är nära explosionen skadas i olika grad och börjar blöda. I simuleringen hjälper några individer de skadade genom att trycka på blödningen för att bromsa blodflödet, eller bege sig för att hämta utrustning. Det blir en kamp mot klockan. Beroende på hur lång tid det tar att hämta utrustningen kan de simulerade skadade personerna avlida av blodförlusten.

För att hitta den bästa strategin när det gäller placering av blödningskontrollkit har forskarna testat fyra olika scenarier i simuleringen. De vägde samman utfallen från de många simulerade händelseförloppen för varje scenario och jämförde dem för att förstå vilken placering av utrustningen som räddade flest liv.

Den aktuella studien är samarbetsprojekt mellan Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, Institutionen för datavetenskap och Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och amerikanska experter knutna till National Center for Disaster Medicine and Public Health. I USA har det blivit allt vanligare att blödningskontrollkit finns utplacerade på sportarenor och liknande, men det är än så länge inte så utbrett i Sverige.

– Jag hoppas att beslutsfattare och offentliga platser kan använda den här studien som underlag för att planera och bestämma var allmänt tillgänglig utrustning för att kontrollera blödningar ska placeras. Vår studie pekar på att det vore bättre att placera utrustningen tillsammans med hjärtstartare än nära utgångar. I en nödsituation när varje minut är viktig, kan lättåtkomlig utrustning göra skillnaden mellan liv och död, säger Craig Goolsby, professor vid David Geffen School of Medicine at UCLA och Harbor-UCLA Medical Center, USA.

Projektet har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i Sverige, Department of Homeland Security Science and Technology Directorate i USA och Linköpings universitet. Katastrofmedicinskt centrum i Linköping är ett nationellt kunskapscentrum i katastrofmedicin och finns vid Region Östergötland och Linköpings universitet.

Några av forskarna bakom studien har patent relaterade till blödningskontrollkit.

Artikeln: Recommendations for placement of bleeding control kits in public spaces – a simulation study, Krisjanis Steins, Craig Goolsby, Anna-Maria Grönbäck, Nathan Charlton, Kevin Anderson, Nicole Dacuyan-Faucher, Erik Prytz, Tobias Andersson Granberg och Carl-Oscar Jonson, (2023), Disaster Medicine and Public Health Preparedness, publicerad online 19 oktober 2023, doi: 10.1017/dmp.2023.190

För mer information, kontakta gärna:

Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor, carl-oscar.jonson@liu.se, 010-103 29 19

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302
Media Content Panel
Stoppa-blödningen-KMC-LiU
Stoppa-blödningen-KMC-LiU
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Upphovsrätt:
Licensierad
Storlek:
6048 x 4024, 18,9 MB
Ladda ner
Media Content Panel
Craig Goolsby
Craig Goolsby
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
1483 x 1418, 886 KB
Ladda ner
Media Content Panel
Stoppa-blödningen-KMC-LiU-3
Stoppa-blödningen-KMC-LiU-3
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Upphovsrätt:
Licensierad
Storlek:
6048 x 4024, 17 MB
Ladda ner
Media Content Panel
Carl-Oscar-Jonson-KMC-LiU (2)
Carl-Oscar-Jonson-KMC-LiU (2)
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Upphovsrätt:
Linköpings universitet
Storlek:
5642 x 3754, 13,1 MB
Ladda ner

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet tänker fritt och gör nytt med kraften från 45 000 LiU-studenter och medarbetare.

Vi har nära samarbete med näringsliv och samhälle och våra innovativa utbildningar gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden och redo för en föränderlig värld. På LiU får du bidra till något större, i en miljö där modig och gränsöverskridande forskning ständigt kommer till nytta. Nya material, AI, visualisering, hållbar samhällsomvandling och livsvetenskaperna är några områden där LiU formar framtiden.

Sedan starten 1975 har LiU vuxit till ett internationellt högt rankat universitet. Men det viktigaste är det vi lovat oss själva – att fortsätta sträva efter förnyelse och aldrig slå oss till ro.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping