Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Hjälphjärtan utmanar vården

Ny medicinsk teknologi som mekaniska hjälphjärtan räddar liv, men trots goda resultat blir patienten inte riktigt botad och behandlingen avslutas aldrig helt.

Ett sextiotal svenskar med svår hjärtsvikt behandlas årligen med mekaniskt hjälphjärta, ofta i väntan på en transplantation. Behandlingen är riskfylld och ställer höga krav på både patienter och vårdpersonal.

– Modern medicin är fascinerande och blir alltmer mirakulös. Samtidigt ger ökad teknikanvändning och specialisering inte tillräckligt utrymme för att hela människan tas om hand och inte bara fysiska och biologiska aspekter, säger Haris Agic, som är antropolog och nyligen har doktorerat vid Linköpings universitet.

I nio månader har han följt personal och patienter på ett svenskt universitetssjukhus som genomför behandling med hjälphjärta. I avhandlingen analyserar han de sociala och kulturella aspekterna av behandlingen. Han menar att hoppet fyller en viktig funktion.

– För patienterna pendlar hoppet mellan den kris som en livshotande sjukdom innebär och de löften som teknikens framsteg medför. För vårdpersonalen inger teknikens utveckling hopp om att rädda liv när inga andra behandlingar fungerar.

Trots att behandlingsresultaten ofta är goda och räddar många liv, blir patienterna aldrig riktigt botade utan fortsätter vara beroende av medicinska kontroller och behandlingar. Alla kan inte förlika sig med att förbli bundna till den kliniska världen medan andra upplever rädsla och oro inför ett liv utan sjukvårdens beskydd.

Att leva med ett hjälphjärta innebär många praktiska problem som skapar ovisshet. Hjärtpumpen drivs med batterier som måste laddas var sjätte timme, men ansluts på natten direkt till elnätet. Det gör att ett försenat tåg eller en natt med åska kan bli en fråga om liv eller död.

Såret i bukväggen, där sladden löper från batterierna till hjärtpumpen inne i kroppen, kräver dessutom daglig skötsel. En infektion som börjar i såret är den vanligaste dödsorsaken bland patienter med mekaniskt hjälphjärta.

– Patienten är varken frisk eller sjuk. För deras återgång till vardagslivet är det problematiskt att behandlingen inte får ett riktigt avslut, säger Haris Agic.

Avhandlingen heter Hope Rites – An Ethnographic Study of Mechanical Help-Heart Implantation Treatment.

Haris Agic disputerade den 30 mars 2012 och kan nås på haris.agic@liu.se och 070-6073193. 

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet tänker fritt och gör nytt med kraften från 45 000 LiU-studenter och medarbetare.

Vi har nära samarbete med näringsliv och samhälle och våra innovativa utbildningar gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden och redo för en föränderlig värld. På LiU får du bidra till något större, i en miljö där modig och gränsöverskridande forskning ständigt kommer till nytta. Nya material, AI, visualisering, hållbar samhällsomvandling och livsvetenskaperna är några områden där LiU formar framtiden.

Sedan starten 1975 har LiU vuxit till ett internationellt högt rankat universitet. Men det viktigaste är det vi lovat oss själva – att fortsätta sträva efter förnyelse och aldrig slå oss till ro.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping