Pressmeddelande -
Säkrare DNA-analys med nya metoder
Är den utpekade far till barnet? Är det den misstänktes hårstrå som hittades på brottsplatsen? Med nya DNA-analysmetoder kan släktskap mellan individer eller en persons koppling till ett brott slås fast med större tillförlitlighet, visar en avhandling från Linköpings universitet.
DNA-undersökningar är ett viktigt verktyg inom rättsväsendet för att lösa olika frågeställningar. De används som bevis i polisutredningar för att binda en misstänkt vid brottsplatsen och inom rättsmedicinen för att identifiera avlidna vid katastrofer som tsunamin julen 2004. DNA-analyser används också vid släktutredningar där det är viktigt att fastställa det biologiska släktskapet mellan personer, exempelvis ärenden om återförening av familjer.
-Vanliga faderskapstester klarar vi enkelt med dagens metoder. Vid andra typer av släktskapsutredningar är det svårt att komma upp i tillräckligt höga sannolikheter – man vill uppnå 99,99 procent, säger Andreas Tillmar, nybliven doktor i rättsgenetik.
99,99 procents säkerhet innebär att risken att två personer slumpmässigt skulle kunna pekas ut från samma prov är en på tio tusen. Det är en siffra som ofta inte uppnås i de mer komplicerade fallen och då sjunker bevisvärdet. I sitt doktorandarbete har Andreas Tillmar utvecklat nya metoder som kan öka tillförlitligheten i analyserna.
-Vi visar att det går att lösa fler typer av släktskapsutredningar med högre sannolikhet än tidigare, att sannolikhetsberäkningen kan göras korrekt och att risken för fel svar i familjeåterföreningsfall kan minska, säger han.
De DNA-markörer som används rutinmässigt är belägna på så kallade autosomala kromosomer, som finns i kroppscellernas cellkärnor. De enskilda markörernas förekomst i olika befolkningsgrupper är väl kända. Andreas Tillmar har koncentrerat sig på X-kromosomen och mitokondrie-DNA och undersökt ytterligare markörer i form av upprepade korta gensekvenser.
Mitokondrie-DNA är speciellt intressant eftersom det bara ärvs från mamma till barn, och därför användbart för att utreda släktskap på mödernet. Dessutom förekommer det i upp till 1 000 kopior i varje cell och är därför lätt att hitta i tillräckligt stora mängder vid en brottsplats.
Forskarna har analyserat blodprover från 300 svenskar i sju regioner spridda över landet. Syftet var att skapa en databas som visar hur vanliga de olika varianterna i mitokondrie-DNA är och hur de kan användas för att beräkna olika typer av släktskap.
Avhandlingen Populations and Statistics in Forensic Genetics är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54742. Den lades fram 7 maj vid Linköpings universitet.
Kontakt:
Andreas Tillmar, Rättsmedicinalverket, Linköping
013-252100, andreas.tillmar@rmv.se
Ämnen
I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!