Utbildning viktig när oddsen är emot

Unga med utländsk bakgrund har höga ambitioner när det gäller utbildning. Ett fast arbete, försörjning och en trygg framtid är målen, och vägen dit är en bra utbildning.

För dem kan högre studier kompensera att de diskrimineras på arbetsmarknaden och att de ofta saknar tillgång till sociala nätverk som leder till de arbeten de önskar. Den slutsatsen drar Catarina Lundqvist i sin avhandling vid Remeso, Linköpings universitet. Remeso är ett institut för forskning om migration och etnicitet.

Catarina Lundqvist har följt unga med utländsk bakgrund i två klasser under deras sista år i gymnasiet. Hennes forskningsfrågor var hur de berättar angående sin framtid, om utbildning och arbete, vilka karriärval de kommer att göra och hur de ser på övergången till vuxenvärlden.

Ungas vägval har blivit mer komplexa, jämfört med tidigare generationers. De har att välja mellan en uppsjö av utbildningar, samtidigt som allt mer ansvar läggs på individen. Startsträckan är längre och det är svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Kopplingen mellan en viss utbildning och en viss yrkeskarriär är inte längre så tydlig.

- De här ungdomarna ser nyttobetonat på sin utbildning. De vill ha trygghet, självständighet och ett fast jobb. Och de önskar en rak väg mellan utbildning och arbete. Samtidigt tvivlar de på att de har samma chanser på arbetsmarknaden som unga med svensk bakgrund.

Betraktade som ”invandrare” är ungdomarna medvetna om att de riskerar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden. De bedömer också att de saknar de rätta sociala kontakterna för att göra karriär. En bra utbildning blir därför ännu viktigare. De vill också lyckas bättre än föräldrarna, som ofta bedöms ha en svag position på arbetsmarknaden. Familjebakgrunden och det sociala sammanhanget spelar roll för de val ungdomarna gör, konstaterar Catarina Lundqvist.

Dagens samhälle är mer individualiserat och sätter stor tilltro till individens valfrihet och ansvar. Detta gör avtryck hos ungdomarna som betonar att de själva väljer och att de måste ta ansvar för sina val. Samtidigt hade de önskat mer hjälp. Ungdomarna i studien ansåg sig inte ha fått det stöd de behövde av lärare och studie- och yrkesvägledare.

Den självständighet och valfrihet som både skolan och övriga samhället hyllar kan bli svår att leva upp till, när den information och de nätverk man har med sig i bagaget hemifrån är begränsad, konstaterar Catarina Lundqvist avslutningsvis.

Catarina Lundqvist disputerade den 7 maj. Avhandlingen heter "Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer". Hon nås på telefon 08-162694, 070-6896086, e-post: catarina.lundqvist@ceifo.su.se