Gå direkt till innehåll
Den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna, säger professor Andreas Fejes. Foto. Jonas Roslund
Den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna, säger professor Andreas Fejes. Foto. Jonas Roslund

Pressmeddelande -

Vinst före pedagogik – den dolda läroplanen som styr komvux

Marknadens villkor skapar en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel. Betygssättning och undervisning anpassas efter vinst- och effektivitetskrav. Det framkommer i intervjuer med komvux-lärare som gjorts av forskare vid Linköpings universitet.

– Läroplanen ska garantera att eleverna får en viss kunskap med sig. Men den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna. Styrdokumenten säger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda läroplanen gör att bara ett väldigt smalt uppdrag genomförs, säger professor Andreas Fejes på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköping universitet.

Forskningsprojektet, som finansierats av Skolverket, hade i uppdrag att undersöka hur lärare på komvux tolkar och använder sig av läroplanen och andra styrdokument. Ur materialet på drygt 1200 enkätsvar och 63 intervjuer med lärare från alla delar av Sverige, framträdde snart en tydlig bild: Det är främst marknadslogiken som sätter ramarna för lärarnas arbete, snarare än de politiskt beslutade styrdokumenten. Det skriver forskarna i en artikel i Scandinavian Journal of Educational Research.

Kommunalt anställda lärare berättar om hur elever kommer från privata, externa utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper. Lärare hos sådana anordnare bekräftar att man på deras arbetsplats mer talar om hur man ska kunna öka genomströmningen av elever än om pedagogisk utveckling. Detta eftersom företaget får betalt per elev som klarat utbildningen. Resultatet blir en betygsinflation där elever godkänns trots att de inte uppfyller betygskriterierna.

Kommunernas strävan att pressa priserna vid upphandling gör att kurserna kortas. De intervjuade lärarna vittnar om hur innehållet därför måste begränsas till det allra mest centrala. Komvux får därför ett mycket smalare uppdrag än vad som anges i läroplanen. För att effektivisera så strömlinjeformar företagen utbildningarna via digitala lärplattformar. Att ge eleverna verktyg för att bli aktiva samhällsmedborgare prioriteras ner och det blir svårare att anpassa undervisningen efter individens behov.

– Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux. De ägnar sig inte så mycket åt undervisning eftersom kurserna är så korta. De sätter betyg, säger Andreas Fejes.

Eleverna har naturligtvis också ett intresse av att snabbt klara av utbildningen, men att ge dem betyg som de inte förtjänar är att göra dem en björntjänst, påpekar han. En av de intervjuade lärarna berättar till exempel om en läkare med utländsk bakgrund som fått godkänt i svenska men sedan inte kunde få ett jobb på grund av bristande språkkunskaper. När personen ville gå om kursen fick den inte det eftersom den redan fått ett godkänt betyg.

Forskarna vill peka på konsekvenserna av marknadsstyrningen, nämligen en slags dold läroplan som gör att elever inte behandlas likvärdigt, samtidigt som hänsynen till elevers olika behov av stöd brister. Det är sedan upp till politikerna att värdera och avgöra om det är denna typ av utbildning de vill ha eller ej, betonar de.

Hälften av deltagarna på komvux i Sverige läser sin kurs hos en extern utbildningsanordnare. Av de 63 intervjuade lärarna var 9 anställda hos en sådan anordnare, vilket gör dem något underrepresenterade i materialet, men många av de kommunala lärarna hade även jobbat på den privata sidan.

– Att vi inte har en likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskolan har forskningen redan visat. Med det här materialet tycker vi att vi forskningsmässigt lyckats tydliggöra att det även gäller på komvux, säger Andreas Fejes.

Kontakt: Andreas Fejes, professor, 013–282136, andreas.fejes@liu.se

Artikeln: Adult education and teachers’ work under a market code, A Fejes, P Andersson, J Köpsén, M Nylund, Scandinavian Journal of Educational Research, publicerad online 5 feb 2025, DOI: 10.1080/00313831.2025.2459903

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302
Media Content Panel
Andreas Fejes
Andreas Fejes
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
4032 x 3024, 7,37 MB
Ladda ner
Media Content Panel
Andreas Fejes
Andreas Fejes
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
4032 x 3024, 4,68 MB
Ladda ner

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet tänker fritt och gör nytt med kraften från 45 000 LiU-studenter och medarbetare.

Vi har nära samarbete med näringsliv och samhälle och våra innovativa utbildningar gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden och redo för en föränderlig värld. På LiU får du bidra till något större, i en miljö där modig och gränsöverskridande forskning ständigt kommer till nytta. Nya material, AI, visualisering, hållbar samhällsomvandling och livsvetenskaperna är några områden där LiU formar framtiden.

Sedan starten 1975 har LiU vuxit till ett internationellt högt rankat universitet. Men det viktigaste är det vi lovat oss själva – att fortsätta sträva efter förnyelse och aldrig slå oss till ro.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping