Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare vid Linköpings universitet för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som exempelvis hundvalpar och kattungar.
Per Jensen, professor i etologi, får ett nyinstiftat pris vid Linköpings universitet: NSS Skolsamverkanspris. Han får priset bland annat för att han har lagt grunden till Populärvetenskapliga veckan. Han har gjort sig känd, inte minst för sina populärvetenskapliga böcker om hundar, höns och andra husdjur.
Både arv och miljö ligger bakom olika kognitiva egenskaper, visar en ny studie gjord på höns. Forskare vid Linköpings universitet har funnit att kycklingars förmåga att klara svårare inlärningstester är ärftlig, medan optimistisk läggning däremot tycks förklaras av miljöfaktorer.
Kycklingar som växer upp i en varierad och kontrollerbar miljö behåller sin optimistiska livssyn och hanterar stress bättre än individer som växer upp i en karg miljö, enligt en ny studie i Scientific Reports. Forskare från bland annat Linköpings universitet har mätt hur optimism hos kycklingar påverkas av stress.
Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.
Det finns ett samband mellan mjölkkors personlighet och hur mycket mjölk de producerar. Det visar Louise Hedlund och Hanne Løvlie, forskare vid Linköpings universitet, i en ny studie som publicerats i tidskriften Journal of Dairy Science.
Tuppars och hönors röda kammar är välkända exempel på sexuella ornament, utsmyckningar som ska locka en partner att fortplanta sig med. Bakom denna intrikata egenskap ligger ett helt kluster av gener, visar ny forskning vid Linköpings universitet.
En avancerad datormodell ska rädda USA från ett katastrofalt utbrott av mul- och klövsjuka. Forskare vid Linköpings universitet har haft en central roll i projektet som finansierats av Departement of Homeland Security och amerikanska jordbruksdepartementet.
Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, får som en av sex svenska forskare ett Advanced grant från Europeiska forskningsrådet ERC. Det ger honom 2,5 miljoner euro, cirka 22 miljoner kronor, till fem års forskning om genetiska faktorer i samband med våra husdjurs välfärd.
En ensam tupp umgås med alla hönor i flocken, men den höna som har störst kam får en större dos av sperma och därmed fler kycklingar. Det låter naturligt men bakom alltihop ligger människornas hunger efter ägg.
Domesticeringen av höns har gett upphov till snabba och omfattande förändringar i arvsmassans funktion. Förändringarna är ärftliga trots att de inte inverkar på själva DNA-strukturen, visar forskning vid Linköpings universitet.
Husdjurs välfärd handlar om mer än att undvika lidande. Det är utgångspunkten för ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, som finansieras av forskningsrådet Formas med 25 miljoner kronor.
Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Ett stort steg mot att förstå processen har tagits då forskare med hjälp av ny storskalig teknik kartlagt arvsmassan hos åtta olika sorter av tamhöns och deras anmoder djungelhönan. Studien publiceras i Nature.