Generna som skapade tamhönan kartlagda

Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Ett stort steg mot att förstå processen har tagits då forskare med hjälp av ny storskalig teknik kartlagt arvsmassan hos åtta olika sorter av tamhöns och deras anmoder djungelhönan. Studien publiceras i Nature.

De genetiska förändringar som har skett hos tamhönan beror på det urval människan bedrivit under tusentals år och med en allt större precision de senaste hundra åren. Men frågan kvarstår om hur tamhönsens vilda anmoder, som lever i Sydostasien, kunnat förändras till de olika former av tamhöns som idag har en central roll för människans livsmedelsförsörjning. Människan har anrikat genetiska varianter som gjort det möjligt att hålla tamhöns och få dem att producera ägg och kött. Men det är okänt vilka gener som bidragit till denna anpassning.

Forskargruppen ledd från Uppsala universitet och med deltagare från bland annat Linköpings universitet, Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet har analyserat arvsmassan från åtta olika populationer av tamhöns och tre av den röda djungelhönan, tamhönans ursprungsart.

- Med hjälp av detta har vi identifierat kromosomområden och gener där tamhöns skiljer sig från djungelhönsen. En mutation som slagit igenom mycket starkt hos tamhönsen upptäcktes på en gen som påverkar sköldkörteln och antas ha betydelse för bland annat reproduktion och tillväxt. Man kan anta att just denna mutation har varit särskilt fördelaktig i ett tidigt skede av domesticeringen, säger Per Jensen, professor i etologi vid LiU.

- Just nu arbetar min forskargrupp vidare med denna mutation. Vi avlar fram hönskorsningar med olika genotyp på just denna gen för att sedan mäta effekterna på en rad olika beteenden och fysiologiska egenskaper, säger Jensen.

Studien har koordinerats av professor Leif Andersson vid Uppsala universitet.

- De studier vi gör på höns och andra husdjur fungerar som modeller för att förstå de grundläggande principerna för hur evolution går till på molekylär nivå i naturen, eller hur människans evolution gått till. Den stora fördelen med husdjur är att vi kan göra korsningar och använda genetikens redskap för att med hög precision klarlägga vilka genetiska förändringar som är kopplad till en specifik egenskap, förklarar Leif Andersson.

- Vår nya studie gör kycklingen het som modellorganism både för evolutionsbiologisk forskning och för biomedicinsk forskning där man vill förstå geners funktion och betydelse för sjukdomstillstånd, säger Andersson.

Artikel: “Whole-genome resequencing reveals loci under selection during chicken domestication” av C-J. Rubin, M. C. Zody, J. Eriksson, J. R. S. Meadows, E. Sherwood, M. T. Webster, Lin Jiang, M. Ingman, T. Sharpe, S. Ka, F. Hallböök, F. Besnier, Ö. Carlborg, B. Bed’hom, M. Tixier-Boichard, P. Jensen, P. Siegel, K. Lindblad-Toh & L. Andersson. Nature Advance Online Publication (AOP) 10 mars 2010.

Kontakt:

Professor Per Jensen, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, 013- 281298, per.jensen@liu.se

Professor Leif Andersson, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet och SLU, 018-4714904, 070-5144904, Leif.Andersson@imbim.uu.se