Artificiell intelligens – AI – påverkar redan vår vardag och våra arbetsliv. Vid LiU bedrivs framstående forskning inom flera viktiga AI-områden som datorseende, djupinlärning, avancerat beslutsstöd och människans plats i AI-systemen. Nedan hittar du några av våra AI-experter.
Digitalt informationsutbyte kan bli både säkrare, billigare och miljövänligare med hjälp av en ny typ av slumpgenerator för kryptering utvecklad vid Linköpings universitet. Forskarna bakom studien menar att tekniken banar väg för en ny typ av kvantkommunikation.
Det kan fortfarande vara känsligt att prata om ätstörningar och psykisk ohälsa på landets idrottsgymnasier. Även skador är ett svårt ämne. Det visar nya studier som gjorts under ledning av forskare på Linköpings universitet. De menar att hela idrottsrörelsen nu måste få stöd i att ta ett större och bredare grepp om ungdomars välmående.
På måndag den 28 augusti invigs Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet. Vid invigningen närvarar bland annat rektor Jan-Ingvar Jönsson, forskare som är knutna till centrumet och John Bjerker, styrelseordförande för Ingrid Asps stiftelser.
Vad sker inne i den köttätande växten Venusfälla när den fångar en insekt? Med en ny teknik har forskare gjort upptäckter om den elektriska signaleringen som får fällan att smälla igen. Den bioelektroniska tekniken möjliggör avancerad forskning om hur växter reagerar på sin omgivning och på stress.
Samma budskap kan uppfattas olika av olika individer – även bland celler. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt kommunikation mellan celler genom Wnt-signalvägen, som spelar en avgörande roll i både embryoutveckling och cancer. Fynden är överraskande i ljuset av den rådande uppfattningen om hur Wnt-signalering fungerar.
Mer än tio år innan barn fick barnreumatism skilde sig deras bakterieflora i tarmen på flera sätt jämfört med barn som förblev friska. Det visar forskare vid Linköpings universitet och University of Florida, USA, i en studie som publicerats i eBioMedicine. Det är den första studien som pekar mot att tarmfloran tidigt i livet kan ha en roll i uppkomsten av barnreumatism, vars orsak ännu är okänd.
En signal från hörselorganet, vars exakta roll har varit oklar ända sedan den upptäcktes, ger antagligen hjärnan information om huruvida örat fungerar som det ska eller inte. Det visar en studie från Linköpings universitet. Fynden är en viktig pusselbit för att förklara vad som händer i örat när hörseln försämras av skadligt ljud och kan på sikt bidra till diagnostik av bullerorsakade hörselskador
Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias Ingebrand som gjort studien.
Många av de bilar som just nu susar fram genom sommarlandskapet går på el. Samtidigt är skatt på bränsle en viktig inkomstkälla för staten. Så varifrån ska pengarna komma i framtiden när det mesta av fordonsflottan har elektrifierats? Mest effektivt vore höjd och utökad trängselskatt i större städer. Men det reser andra frågor. Det menar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie.
Redan idag kan delar göras med hjälp av så kallad blandad verklighet – mixed reality – och i framtiden kan obduktioner kanske utföras helt digitalt. Tekniken skulle på sikt kunna göra obduktioner mer effektiva och rättssäkra samt vara användbar inom såväl utbildning som samarbeten.
Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns en sammanställning över några av forskare på Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och ämnen som kan kopplas till familj, semester eller omställningen inför skolstarten.
Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden kan visa vägen mot nya behandlingar.
Nätdroger är nya substanser som utvecklas i syfte att påverka hjärnan på liknande sätt som olagliga droger. Nu har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Rättsmedicinalverket satt upp en metod för att mäta nya nätdrogers effekt. Arbetssättet har gjort att majoriteten av substanserna som testades har klassats som narkotika.
På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat. Undantaget är om man stänger stora skolor som domineras av barn med svensk bakgrund.
Den årliga akademiska högtiden vid Linköpings universitet äger rum 26–27 maj och får nu ett nytt inslag. För första gången promoveras jubeldoktorer, det vill säga de som blev doktorer vid den allra första promotionen i Linköping för 50 år sedan.
Friidrottare från mindre resursstarka länder behöver mer utbildning kring hälsa för att förebygga skador vid hård träning. Men mer kunskap kan paradoxalt nog också öka skaderisken om det inte finns tillgång till medicinskt utbildad expertis. Det konstaterar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie om den ojämlika friidrotten.
Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.
Det är stor skillnad mellan olika drycker när det gäller att frigöra antioxidanten lutein från spenat i smoothies. Forskare vid Linköpings universitet har undersökt 14 vanliga mjölk- och växtbaserade drycker och kommit fram till att fyra av dem hjälpte till att frigöra lutein. Jämfört med vatten hade några drycker en negativ effekt på mängden lutein i spenatsmoothie.
Att spenat innehåller nyt
Världens första transistor gjord av trä är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och KTH. Studien är publicerad i tidskriften PNAS och banar väg för vidare utveckling av träbaserad elektronik och styrning av elektroniska växter.
