Gå direkt till innehåll
Johnny Ludvigsson, professor emeritus vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet
Johnny Ludvigsson, professor emeritus vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

Pressmeddelande -

Störningar i tarmfloran många år före barnreumatism

Mer än tio år innan barn fick barnreumatism skilde sig deras bakterieflora i tarmen på flera sätt jämfört med barn som förblev friska. Det visar forskare vid Linköpings universitet och University of Florida, USA, i en studie som publicerats i tidskriften eBioMedicine. Det är den första studien som pekar mot att tarmfloran tidigt i livet kan ha en roll i uppkomsten av barnreumatism, vars orsak ännu inte är känd.

Barnreumatism är den vanligaste ledinflammationssjukdomen hos barn. Det finns ingen botande behandling. I stället behandlas den med läkemedel som dämpar immunsystemet, ofta under många år. Sjukdomen kallas också juvenil idiopatisk artrit, JIA. Det är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunsystemet attackerar den egna kroppen så att inflammation uppstår i bland annat lederna. Man vet ännu inte varför immunförsvaret startar detta inbördeskrig i kroppen. Eftersom det är en autoimmun sjukdom är det högintressant att förstå vilka faktorer som påverkar hur immunförsvaret utvecklas och vad som kan orsaka JIA.

Immunförsvarets utveckling påverkas mycket av vilka bakterier som finns i tarmen och i vilka mängder. Hur tarmfloran ser ut påverkas i sin tur av många faktorer, som vad barnen äter och genetiska faktorer. Infektioner som stör tarmfloran och bakteriedödande antibiotika kan också spela stor roll.

Under första levnadsåret sker stora förändringar i tarmfloran. Tidigare studier som undersökt tarmflorans sammansättning i relation till JIA har gjorts på patienter som redan har sjukdomen när proverna tas. Det har därför inte gått att avgöra om de skillnader som observerats mellan patienter och friska funnits där från början och kanske bidragit till sjukdomen, eller om skillnaderna i tarmflora uppstått senare.

Den aktuella studien är den första som undersöker tarmfloran, och livsstils- och miljöfaktorer, många år innan sjukdomen uppstår. De analyserade avföringsproverna togs när barnen var ett år gamla och de som utvecklade JIA fick diagnosen i genomsnitt tolv år senare.

– Vissa bakterier saknas nästan helt hos de individer som senare utvecklade juvenil idiopatisk artrit, jämfört med de friska kontrollerna i vår studie. Intressant nog ser vi samband med livsstilen. Antibiotikakurer riskerar att skada tarmfloran och orsaka en obalans och det ser vi väldigt tydligt i studien. Amning under i varje fall några månader är däremot kopplat till minskad risk att utveckla sjukdomen, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet, som har lett studien tillsammans med professor Eric Triplett vid University of Florida.

Forskarna fann både bakterier vars närvaro var kopplad till ökad risk för JIA, och andra bakterier som skulle kunna ha en skyddande effekt. Närvaro av bakterier som främjar inflammation, som Parabacteroides distasonsis, var kopplat till ökad sannolikhet att få JIA. Forskarna tror att denna inflammationsfrämjande bakterie eventuellt kan trigga autoimmunitet. På motsatt sätt var flera bakteriestammar som är kända för att bilda smörsyra, korta fettsyror eller på andra sätt bidra till en frisk tarm, som bakterien Akkermansia, märkbart minskade eller helt frånvarande hos 1-åringar som senare fick JIA. Liknande fynd har gjorts i tidigare tvärsnittsstudier av juvenil idiopatisk artrit.

­– Det som är unikt med vår studie är att den minskade andelen av dessa smörsyrebildande bakterier i barnets tarmflora sågs många år innan barnet fick sjukdomsdiagnosen. Det tyder på att denna mikrobiella signatur kommer före utvecklingen av juvenil idiopatisk artrit, eller att den skulle kunna fungera som en mycket tidigt biomarkör, säger Angelica Ahrens, forskare vid University of Florida.

Studien är en del av ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige), som leds av Johnny Ludvigsson. Studien startade på 1990-talet i syfte att studera autoimmuna sjukdomar och den inkluderar 17 000 barn som föddes 1997–1999. Av de barn som senare under uppväxten diagnosticerades med JIA hade tolv barn lämnat avföringsprov när de var ett år gamla, i genomsnitt tolv år före diagnosen. Forskarna har analyserat tarmbakteriefloran i dessa avföringsprover och jämfört med tarmfloran hos barn som förblev friska. Forskarna har också analyserat barnens så kallade vävnadstyp, eller HLA-typ, där vissa varianter är kopplade till en genetiskt betingad ökad sjukdomsrisk. I studien ingår också enkätuppgifter om en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer, som amning, kost och antibiotikabehandling.

– Vårt mål är att förbättra livet för barn med JIA och bana väg för precisionsmedicin. I bästa fall innebär det att kunna identifiera och ingripa innan ett barn blir sjukt för att förhindra att sjukdomen uppstår. Men våra fynd kanske också kan bidra till utvecklingen av kompletterande behandling för dem som redan har sjukdomen, som att motverka specifika bakterier, förbättra tarmhälsan eller främja vissa gynnsamma mikrober, säger Angelica Ahrens.

Även Erik Kindgren, nyligen disputerad vid Linköpings universitet och överläkare vid Skaraborgs Sjukhus Skövde har medverkat i studien. Forskningen har finansierats av bland andra Barndiabetesfonden, Forte, Vetenskapsrådet och Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Artikeln: Infant gut microbiota and environment associate with juvenile idiopathic arthritis many years prior to disease onset, especially in genetically vulnerable children, (2023), Erik Kindgren, Angelica P. Ahrens, Eric W. Triplett och Johnny Ludvigsson, eBioMedicine, publicerad online den 15 juni 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2023.104654

För mer information, kontakta gärna:

Johnny Ludvigsson, professor, johnny.ludvigsson@liu.se, 013-28 68 54

Angelica Ahrens, forskare vid University of Florida, a.ahrens@ufl.edu (kontakt på engelska)

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Relaterat innehåll

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping