Gå direkt till innehåll
Digitala obduktioner med visualiseringsteknik i 3D

Pressmeddelande -

Digitala obduktioner med visualiseringsteknik i 3D

Redan idag kan delar göras med hjälp av så kallad blandad verklighet – mixed reality – och i framtiden kan obduktioner kanske utföras helt digitalt. Tekniken skulle på sikt kunna göra obduktioner mer effektiva och rättssäkra samt vara användbar inom såväl utbildning som samarbeten.

– Vissa saker går inte att göra digitalt, som att väga organ. Men vårt verktyg kan vara ett komplement till riktiga obduktioner och ett steg på vägen mot att till slut inte behöva skära i kroppen alls, säger Lonni Besançon, biträdande universitetslektor vid avdelningen för Medie- och informationsteknik vid Linköpings universitet.

Obduktioner genomförs av en läkare för att fastställa en dödsorsak och är en medicinsk undersökning där kroppen och organen undersöks. I Sverige finns det två olika typer av obduktion: klinisk och rättsmedicinsk.

Den kliniska obduktionen genomförs för att få viktig kunskap om olika sjukdomar och möjliga behandlingar. Cirka fem procent av alla avlidna undergår en klinisk obduktion. En rättsmedicinsk obduktion görs när det finns misstanke om brott som mord eller dråp. Men det kan också vara vid dödsfall orsakade av olyckor, självmord eller felbehandlingar inom vården.

Enligt lagen måste rättsmedicinska obduktioner genomföras. Men vid kliniska obduktioner kan religiösa uppfattningar eller en närståendes nej göra att obduktionen inte blir av, och då riskerar man att mista viktig kunskap. Men också obduktionen i sig har flera utmaningar.

– Ofta behöver obducenten jämföra sina fynd med både polisrapporter och blodprovsvar och samtidigt göra egna anteckningar och kolla skiktröntgenbilder. Det innebär att läkaren måste ta av sig handskarna och tvätta händerna upprepade gånger vilket blir ineffektivt, säger Lonni Besançon.

Därför har han tillsammans med forskare vid Monash University och University of Queensland i Australien utforskat möjligheten att använda så kallad omslutande, eller immersiv, visualiseringsteknik för att skapa en blandad verklighet, även kallad mixed reality, i obduktionssalen. Tanken är att den digitala tekniken ska underlätta för obducenterna.

En stor fördel är att de digitala obduktionerna går att genomföra flera gånger om vilket innebär att de går att visa både i rättssalen och för kollegor på distans. Men forskarna ser också stor potential i att använda tekniken i undervisningssyfte för läkarstudenter bland annat.

Genom att använd information från datortomografier kan en virtuell modell byggas av den avlidna kroppen. I obduktionssalen har läkaren den riktiga kroppen framför sig, men framför ögonen sitter ett headset som gör det möjligt att se en digital overlay med den digitala versionen av kroppen samt en meny som styrs med handrörelser. I menyn går det att se mängder med information som inte hade fått plats på en tvådimensionell skärm samtidigt som rapporter och traditionella datortomgrafiskikt. Det går också att se olika delar av kroppen lager för lager i 3D och utföra vissa ingrepp digitalt som att mäta olika kroppsdelar till exempel.

Tekniken är utvecklad i samarbete med obduktionstekniker på Victorian Institute of Forensic Medicine i Australien som fått förklara sina behov och ge löpande återkoppling på hur tekniken fungerar. Men Enligt Lonni Besançon dröjer det några år innan tekniken blir allmänt utbredd inom fältet.

– Jag skulle tro att inom tre till fem år kommer obducenter kunna jobba med en hybridlösning förutsatt att headset-tekniken blir bättre, säger han.

Nästa steg i forskningen är att jobba vidare med att förenkla rapportförfattandet och kunna integrera det med obduktionen. Genom att till exempel ta en skärmdump från sitt headset och sedan tala in sin rapport kan den genereras automatiskt.

Artikeln: Working with Forensic Practitioners to Understand the Opportunities and Challenges for Mixed-Reality Digital Autopsy; Vahid Pooryousef, Maxime Cordeil, Lonni Besançon, Christophe Hurter, Tim Dwyer, and Richard Bassed. In Proceedings of the 2023 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (CHI ’23), April 23–28, 2023, Hamburg, Germany. ACM, New York, NY, USA, 15 pages. DOI: 10.1145/3544548.3580768

Kontakt

Lonni Besançon, biträdande universitetslektor, lonni.besancon@liu.se

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping