Gå direkt till innehåll

Ämnen: Ekonomi

  • Nytt civilingenjörsprogram sätter storskalig data, AI och omställning i fokus

    Hösten 2024 startar Linköpings universitet en ny civilingenjörsutbildning i Norrköping. Målet är att utbilda framtidens ingenjörer som kan använda AI och storskalig data för att driva ekonomisk, miljömässig eller social omställning inom företag och offentlig sektor. Något som är en mycket efterfrågad kompentens på dagens arbetsmarknad.

  • Barnafridskonferens om kunskapsbaserade insatser för en uppväxt fri från våld

    Alla barns rätt att skyddas från våld är utgångspunkten för den nationella strategi som sedan ett år ligger på regeringens bord. Barnafridskonferensen i Linköping den 24–25 januari vill ta reda på hur samhället gemensamt kan gå från ord till handling för att förebygga och bekämpa våld mot barn och unga med stöd av forskningsbaserad kunskap.

  • Miljövänligare metod för att skapa organiska halvledare

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett nytt miljövänligare sätt att skapa ledande bläck för användning i organisk elektronik som solceller, konstgjorda nervceller och mjuka sensorer. Fynden, som är publicerade i tidskriften Nature Communications, banar väg för framtidens hållbara teknologi.

  • Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

    En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.

  • Klimatomställningens kanariefåglar

    Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

  • Studie på extremt för tidigt födda barn ger vården viktig kunskap

    Barn som föds extremt för tidigt behöver få berikning som ett tillägg till bröstmjölk. Men gör det någon skillnad om berikningen tillverkas av bröstmjölk eller komjölk när det gäller risken för svåra komplikationer hos barnen? Det har en större klinisk studie ledd från Linköping undersökt.

  • Elektronisk ”jord” ökar tillväxten hos grödor

    Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i PNAS, där de har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för jordlös odling, så kallat hydroponi.

  • Superlätt material kan bli nyckel för framtidens terahertz-teknik

    Högfrekventa terahertzvågor har stor potential att i framtiden ersätta röntgenundersökningar och användas i rymdforskning bland annat. Forskare vid Linköpings universitet har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.

  • Barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet får miljonstöd

    Fyra forskare vid Linköpings universitet delar på 5,4 miljoner kronor i projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningen handlar om typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter covid-19.

  • Där bör första hjälpen-utrustning placeras för att rädda flest liv

    Var ska utrustningen för att stoppa blödningar vara placerad för att rädda så många liv som möjligt? Det har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med amerikanska forskare tagit reda på genom att i dator simulera en explosion i ett köpcentrum. En av de viktigaste slutsatserna: blödningskontrollkit ska inte placeras vid entréerna.

  • Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

    Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.

  • Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

    Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

  • Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

    En relativt obehandlad variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid Linköpings universitet och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.

  • Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

    Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet, där försökspersoner ställdes inför tuffa val mellan olika sjukdomsbehandlingar. Resultaten kan förklara varför det är så trögt att åstadkomma effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

  • LiU satsar på fem nya testlaboratorier

    Cybersäkerhet och AI inom undervisningen är två områden som lyfts fram när Linköpings universitet satsar på fem nya testlaboratorier. Sammanlagt 40 miljoner kronor går till initiativ som stöttar LiU:s ambition att vara nytänkande inom utbildning och forskning.

  • Samverkan mot ungdomsbrott fortsätter mot alla odds

    Samverkan ses som ett viktigt verktyg när myndigheter ska jobba med ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Men alltför ofta slutar det med att samarbetsparterna blir besvikna på varandra och på det magra resultatet. Trots det vill ingen ge upp. I sin doktorsavhandling har Christina Söderberg vid Linköpings universitet undersökt varför.

  • Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

    Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan bland annat bestämma personers kronologiska ålder och huruvida de har rökt eller inte.

  • Olika inkomstgrupper alltmer isolerade från varandra

    Människor på olika inkomstnivå bor i allt högre grad i olika områden. Det visar ny forskning från Linköpings universitet, där förändringarna i inkomstsegregation i Sverige undersökts över nästan 30 år. Allra tydligast märks utvecklingen för personer som har barn.

  • Immunförsvarets åldrande kan avslöjas med datortomografi

    Det lilla, relativt okända, organet thymus kan spela en större roll för immunförsvaret hos vuxna än man tidigare ansett. Med åldern ersätts körtelvävnaden i thymus med fett – men hur snabbt det går är kopplat till både kön, ålder och livsstilsfaktorer, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Fynden tyder också på att thymus utseende speglar immunförsvarets åldrande.

Visa mer