Studie på extremt för tidigt födda barn ger vården viktig kunskap

Barn som föds extremt för tidigt behöver få berikning som ett tillägg till bröstmjölk. Men gör det någon skillnad om berikningen tillverkas av bröstmjölk eller komjölk när det gäller risken för svåra komplikationer hos barnen? Det har en större klinisk studie ledd från Linköping undersökt.

Barn som föds extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 22 och 27, hör till de allra mest sårbara patienterna inom sjukvården. Risken att de drabbas av svåra komplikationer är mycket hög. Nästan ett av fyra extremt för tidigt födda barn dör före ett års ålder.

Det finns starkt stöd i forskningen för att det är bättre att ge bröstmjölk till dessa barn jämfört med mjölkersättning som tillverkas av komjölk. Det är känt att komjölksbaserad mjölkersättning ökar risken att de drabbas av bland annat svår tarminflammation och blodförgiftning.

– I Sverige får alla extremt för tidigt födda barn bröstmjölk från mamman eller donerad bröstmjölk. Trots det får nästan ett av tio barn en svår inflammation i tarmen som kallas nekrotiserande enterokolit. Det är en av de värsta sjukdomar man kan ha. Minst tre av tio barn dör och de som överlever får ofta neurologiska men efteråt, säger Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping, som har lett den aktuella studien som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Historiskt sett har det inte gjorts studier på extremt för tidigt födda barn där behandlingar jämförts mot varandra. Därför finns ett stort behov av kliniska studier som kan ge vetenskapligt stöd för hur dessa barn bör behandlas för få bättre chanser till överlevnad och ett gott liv.

I en del länder, som exempelvis Sverige, matas barnen uteslutande med antingen mammans bröstmjölk eller donerad bröstmjölk. Men för att extremt för tidigt födda barn ska växa så bra som möjligt behöver de få i sig mer näring än bröstmjölken innehåller. Därför kompletteras bröstmjölken med framför allt extra protein, så kallad berikning.

Berikningen har tidigare tillverkats av komjölk. Men det har funnits misstankar att komjölksbaserad berikning ökar risken för svåra komplikationer. I dag finns berikning som i stället baseras på donerad bröstmjölk och som har börjat användas inom vården på en del platser. Den stora frågan är om den kan minska risken för sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen.

Den aktuella studien, som kallas N-Forte (The Nordic study on human milk fortification in extremely preterm infants), är den största som har gjorts för att söka svar på frågan. Resultaten har varit efterlängtade av barnläkare och andra som vårdar dessa sköra barn.

– Vi kom fram till att det inte spelar någon roll om extremt för tidigt födda barn får berikning gjord av komjölk eller gjord av donerad bröstmjölk, säger Thomas Abrahamsson.

Trots att studien pekar på att det inte var någon skillnad mellan de båda alternativen kan resultatet göra nytta. Den bröstmjölksbaserad produkten beräknas kosta över hundratusen kronor per barn, vilket skulle motsvara runt 40 miljoner kronor om produkten skulle börja användas i svensk sjukvård.

– Å ena sidan är vi besvikna över att vi inte fann en positiv effekt av berikning baserad på bröstmjölk. Å andra sidan är det en stor och välgjord studie och vi kan nu säga med stor säkerhet att det inte har effekt i den här patientgruppen. Det är också viktig kunskap, så att vi inte satsar på kostsamma produkter som inte har önskad effekt, säger Thomas Abrahamsson.

I N-Forte-studien ingick 228 extremt för tidigt födda barn. De delades slumpmässigt in i två jämnstora grupper som fick berikning tillverkad av bröstmjölk respektive komjölk. Forskarna undersökte om de båda grupperna skilde sig åt i förekomsten av nekrotiserande enterokolit, blodförgiftning och död. Av barnen som behandlades med bröstmjölksbaserad berikning fick 35,7 % komplikationer, medan motsvarande andel var 34,5% i gruppen som fick komjölksbaserad berikning, vilket innebär att det inte var någon skillnad mellan grupperna.

Studiens resultat ligger i linje med en mindre studie från Kanada som publicerades år 2018. Inte heller i den studien kunde forskarna se någon skillnad mellan de båda typerna av berikning på nekrotiserande enterokolit och svår blodförgiftning.

Studien har genomförts vid 24 neonatalavdelningar i Sverige, med finansiellt stöd av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), ALF-medel och företaget Prolacta Bioscience.

Artikeln: Effect of human milk-based fortification in extremely preterm infants fed exclusively with breast milk: a randomised controlled trial, Georg Bach Jensen, Magnus Domellöf, Fredrik Ahlsson, Anders Elfvin, Lars Navér och Thomas Abrahamsson, (2023), eClinicalMedicine, publicerad online 2 januari 2024, doi: 10.1016/j.eclinm.2023.102375

För frågor, kontakta gärna:

Thomas Abrahamsson, professor, överläkare: 070-956 68 15, thomas.abrahamsson@liu.se

Högupplöst pressbild på forskaren kan laddas ner från LiU:s mediabank.