Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Nätdroger är nya substanser som utvecklas i syfte att påverka hjärnan på liknande sätt som olagliga droger. Nu har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Rättsmedicinalverket satt upp en metod för att mäta nya nätdrogers effekt. Arbetssättet har gjort att majoriteten av substanserna som testades har klassats som narkotika.
Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.
Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.
Hela läkemedelsbranschen står inför stora utmaningar. Produktiviteten sjunker medan sjukdomar som influensor, tbc och malaria blir ett allt större hot mot mänskligheten. Det krävs större öppenhet för innovation och entreprenörskap och nya beslutsmodeller i läkemedelsbranschen, säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi och nybliven doktor i innovation och entreprenörskap.
Linköpingsprofessorerna Carl-Fredrik Mandenius, teknisk biologi, och Mats Björkman, monteringsteknik, är författarna bakom en bok, helt unik i sitt slag, som nyligen kommit ut från det välkända förlaget Wiley i New York.