Jordbruksverket utser Linköpings universitet att ansvara för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom jordbruket. Projektet sträcker sig över 3 år och har en budget på 20 miljoner kronor.
Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i PNAS, där de har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för jordlös odling, så kallat hydroponi.
Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare vid Linköpings och Stockholms universitet undersökt om det stämmer. De har analyserat mer än 150 år gamla fröprover med molekylärgenetiska metoder. Resultaten ger en avslöjande inblick i äldre tiders växtförädling.
Lokala skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. Det visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland, gjord av forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet.
En samordnad hantering av avföring från djur och människor skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år i Sverige. Nyckeln är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Dessutom skulle det kunna minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.
Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid Linköpings och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius (1800-1861), grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.
Fosfor är en ändlig resurs och för att inte hota jordens matproduktion krävs investeringar för återvinning i stor skala. Det hävdar LiU-forskare och internationella kollegor som varnar för en alltför enkel tolkning av en ny rapport om framtida fosforreserverna.
Fosfor är lika nödvändigt för jordbruket som vatten. Men bristen på fosfor är ett växande problem och ett hot mot möjligheterna att föda världens befolkning.
Fotosyntesen är en invecklad process där gröna växter och alger med hjälp av ljusenergi tillverkar socker av vatten och koldioxid. En omdiskuterad fråga är hur den anpassas till variationer i klimatet. Forskare vid Linköpings universitet visar nu hur växterna reglerar processen genom att modifiera proteiner i cellen.
Vattenbrist är en global miljöfråga. Storskalig bevattning gör att många floder redan nu hotas av uttorkning och är inte en hållbar metod för framtiden. För att kunna tillgodose efterfrågan på mat behövs dubbelt så mycket vatten fram till 2050. Det kräver nya metoder i jordbruket.